Kategori: Pop
ALANIS MORISSETTE
"Flavors of entanglement"
(Maverick/Warner)
Betyg: ++
Man behöver inte lyssna allt för länge på "Flavors of entanglement" innan det blir närmast övertydligt att nya samarbetspartnern Guy Sigsworth har ett Madonna-förflutet.
Det är kul att Alanis Morrissette gjort något för att förnya den karriär som känts tämligen ointressant i åratal. Med Sigsworth vid sin sida har hon plockat fram ett mer elektroniskt sound, bitvis riktigt dansant faktiskt. Då och då, som i "Straitjacket" lyckas hon göra helt okej listpop, men oftast är det rätt halvhjärtade fegisförsök vi får höra. Och "halvhjärtat" och "fegt" är förstås inga bra omdömen om man har Madonna-ambitioner.
David Stark/TT Spektra
david.stark@ttspektra.se
Kategori: Boogierock
THE REFRESHMENTS
"Jukebox - refreshing classics"
Darrow/BonnierAmigo
Betyg: ++++
Svenska boogiekungarna firar en halv miljon sålda album med att plocka från jukeboxen. De har grävt fram de egna rock'n'roll- och r'n'b-favoriterna, med utgångspunkten att de alla ska ha varit högt listade och sålt i över en miljon ex.
Kul projekt och inte oväntat kul resultat. Få kan sin grej så bra som Refreshments och få kan som kvintetten göra något eget av låtar som Chuck Berrys "I'm talking about you" eller Elvis "A big hunk of love".
En kulturgärning får vi nog också klassa "Refreshing classics" som. Trots de flesta låtarnas stora framgång är de i dag ganska bortglömda och Refreshments har nog många fans som kommer hitta nya gamla favoriter här.
David Stark/TT Spektra
david.stark@ttspektra.se
Kategori: Pop
IDA MARIA
"Fortress round my heart"
(Sony/BMG)
Betyg: +++
Om man ska dra en fotbollsliknelse så är norska Ida Maria så nära ungdomsproffs man komma i musikvärlden. Alla är överens om att hon är snorbegåvad och att hon kommer att göra stordåd i framtiden. Men nu har hon fått en plats i startelvan. Nu är det upp till bevis. Och, jodå, hon platsar. Inget snack om den saken. Hon övertygar till och med.
"Fortress round my heart" är producerad av bland andra Timo Räisänen, vilket hörs: det är gott om poppunkig eufori, glada skrik och fint uppbyggda stämningar. Dessutom kan Ida Maria skriva melodier. Och hon är inte rädd för att dröja vid det musikaliskt banala; hon vågar stanna på dagisrefrängen och litar på att den håller. Vilket ju gör att den håller. Ibland kan jag störas av att texterna uppehåller sig vid klichéer som att ta av sig naken, dricka kaffe och röka cigaretter. Men jag kan förlåta det. Som man förlåter en ung spelare en ivrig fint för mycket.
Kalle Dixelius/TT Spektra
kalle.dixelius@ttspektra.se
Kategori: Pop
AIMEE MANN
"Smilers"
(Superego records)
Betyg: +++
Aimee Manns storhet och förbannelse är att hon skriver så oerhört kompetenta låtar. Allt hon gör blir till något som egentligen bara kan beskrivas med orden "fin musik". Det är bra utan att vara smetigt, utan att bli klyschigt eller utslätat. Problemet är att det aldrig skaver. Man rycker aldrig till, man blir aldrig berörd på djupet - egentligen. Det är ingen slump att hon fick sin största kommersiella framgång med filmmusiken till 90-talsklassikern "Magnolia". Hennes musik behöver andra bilder för att lyfta. På "Smilers" är det samma sak: bra, fint, ytterst kompetent. Och lite... tomt. Jag ska försöka spela den med tv:n på lägsta volym. Då kanske det lyfter.
Kalle Dixelius/TT Spektra
kalle.dixelius@ttspektra.se
Kategori: Pop
A BEAUTIFUL FRIEND
"(You've already passed) This moment"
(Universal)
Betyg: +++
Alla som medvetet listar Divine Comedy som en stor influens ska ges en rejäl chans. Pelle Ekerstam tillhör den skaran och det känns helt rätt att just han gör något av saken, inte minst med tanke på att Ekerstam också tillhör altcountrybandet Yukon A. Två världar värda att mötas.
A Beautiful Friend-debuten är ingen skiva som går till historien, men det är ändå en ganska trevlig bekantskap. De bästa låtarna är väldigt tydligt kopplade till band som just Divine Comedy, som finfina "Emotions on a leash", "Too late to care" och inte minst "Silence". Älskvärd musik, även om man här hamnar lite väl nära originalet. Det där mötet altcountry/brittisk-intellektuell-stråkpop, som undertecknad hade hoppats på, får vi inte direkt höra något av.
David Stark/TT Spektra
david.stark@ttspektra.se
Kategori: Rock
THE TING TINGS
"We started nothing"
(Columbia/Sony BMG)
Betyg: ++++
Englands just nu hetaste band är The Ting Tings, duon Jules De Martino och Katie White, som på något sätt lyckas kombinera White Stripes med 80-talsbeats och får fram något som skulle kunna kallas för ett Blondie för 00-talet.
Riffig rock med dansrytmer är förstås ingenting nytt, massor av band har provat på kombinationen bara de senaste åren, men det som skiljer The Ting Tings från de andra banden är sångerska Katie Whites självklara scenpersonlighet och storhet, som man kan höra redan på skiva, samt en hitkänsla som inte går att ta miste på.
Låtar som Franz Ferdinand-stölden "Shut up and let me go" och redan smått legendariska "That's not my name" förtjänar att bli stora sommarhits.
Mikael Forsell/TT Spektra
Mikael.forsell@ttspektra.se