Per Forsgren heter filmaren som skrev en bunt låtar och fick med sig kompisen Monica Törnell och senare namn som Karin Wistrand och Freddie Wadling. Historien är något roligare än resultatet, men Forsgren hittar då och då rätt med sina tillbakalutade bluesinspirerade låtar.
Det är ju dock rösterna som ger någon slags karaktär åt den här skivan och med Wadling som sångare på många av spåren kommer man ganska långt. Karin Wistrand har dock en röst som passar bättre i andra sammanhang och Monica Törnell låter fantastiskt trött. Forsgren sätter även han vibration på stämbanden, något han kanske borde låtit bli.
David Stark/TT Spektra
david.stark@ttspektra.se (TT Spektra)