ALESSO
"Forever"
(Universal)
Bästa låt: "Destinations"
2
EDM
Alessandro "Alesso" Lindblad har sagt att han är inspirerad av kompositören Hans Zimmers filmmusik, och den som inte kände till det innan skulle kunna nog ana det ändå när Alessos debutalbum når sitt sista spår. "Immortale" är nämligen ett majestätiskt stycke musik, i HD och widescreen, och en värdig hyllning till den bombastiske tysken.
Men det här är inte en skiva med filmmusik. Alesso vill få sin publik att dansa och dansa kommer den att göra, till slingor och bassdrops skräddarsydda för att få folk att kollektivt förlora sig själva under bländande arenapyroteknik.
"Forever" rör sig mellan allsångsvänliga bangers ("If I lose myself") till regelrätt pop ("All this love"), men behöver ett dansgolvssammanhang för att verkligen komma till sin rätt.
Lyssningen blir intressant på riktigt först i den melankoliska, stråkförstärkta pianohousen i "Destinations".
Patrick Stanelius/TT
ZEDD
"True colors"
(Universal)
Bästa låt: "Papercut"
2
EDM
Det är svårt att låta bli att gilla Anton Zaslavski, eller Zedd som den ryskfödde 25-årige housestjärnan kallar sig som artist. Han bjuder fansen på intima spelningar, han samarbetar utan problem med så vitt skilda artister som Ariana Grande, Selena Gomez och svenska Miriam Bryant och han vill verkligen, verkligen utvecklas som musiker.
Synd bara att de höga ambitionerna har gjort "True colors" till housemusikens motsvarighet till symfonirock. För hade Zedd bara låtit bli att dekorera de tunga beatsen på låtar som "Addicted to a memory" och bästa spåret "Papercut" med fruktansvärt repetitiva och instrumentalonanerande "orgel"-slingor så hade hans andra platta varit mer än uthärdlig. Nu pendlar den mellan att vara självskriven på dansgolvet och snudd på olyssningsbar.
Sara Ullberg/TT
BRANDON FLOWERS
"The desired effect"
(Island Records)
4
Bästa låt: "Dreams come true"
Poprock
Att ta ett steg tillbaka kan ibland vara att ta ett ordentligt steg framåt. Det gör The Killers frontperson Brandon Flowers med sin nya soloskiva. "The desired effect" är nämligen en kärleksfull snegling tillbaka på 80-talets musikscen, en snegling som för honom en bra bit bort från både Killers och förra soloskivan "Flamingo".
Och faktum är att jag faller pladask. Med gästartister som Danielle Haim (Haim) och Neil Tennant (Pet Shop Boys) landar Flowers i en ljuvligt nostalgisk med ändå framåtsyftande samling låtar.
Det hade lätt kunnat bli pastisch, men Flowers lyckas till och med ohämmat sampla Bronski Beats 80-talsklassiker "Smalltown boy" utan att behöva skämmas. Hade namnkunnige producenten Ariel Rechtshaid (Vampire Weekend, Charlie XCX) hållit lite hårdare i tyglarna, vässat produktionen och dragit ned på ett och annat autotuneinslag hade det blivit full pott.
Sara Haldert/TT
VASAS FLORA OCH FAUNA
"Släkt med Lotta Svärd"
(Startracks)
5
Bästa låt: "Gudförälder"
Pop
"Det låter som om Jens Lekman gjort några låtar tillsammans med Raymond & Maria på bussen i Arto Paasilinnas 'Kollektivt självmord'", sade min fru när hon fick höra Vasas flora och faunas singel "Leevi & the Leavings".
Visst, man skulle kunna slänga in några referenser till Magnetic Fields svarta humor och tidiga Belle & Sebastians twee-melodier men i grund och botten är det en träffande beskrivning av den österbottniska duon.
Det viktiga är dock det här: Mattias Björkas och Iiris Viljanen har gjort en helt omistlig popskiva. Melodierna är urstarka och texterna ännu kraftfullare – olycklig kärlek, nostalgi och småstadsliv skildras över elva spår som tillsammans visar att det är exakt samma sak att växa upp i en finsk håla som i en svensk sådan.
Att Viljanen hoppat av bandet inför albumsläppet är dock gravt oroande. Vi får hoppas att hon kommer tillbaka.
Linus Brännström/TT
ZHALA
Zhala
(Konichiwa records)
4
Pop
Zhala Rifat beskriver sin musik som kosmisk pop och menar att musiken omges av en rymd som ger hennes uttryck det utrymme de behöver. Det är ett bra sätt att beskriva det universum som utgör debutalbumet "Zhala", där man tumlar runt bland svettiga upptempolåtar som "Prophet", mystiska "Efter livet" och hitlåten "Slippin' around", som man både vill dansa och sjunga med till.
Zhala är den första artisten på Robyns skivbolag Koniciwa Records och mentorns inflytande hörs i experimenterandet med ljud och sång. Albumet ska ha varit klart i över ett år och det är tydligt att det inte är något hafsverk. Varje konstpaus och tempoökning känns genomtänkt och övervägd.
Hur bra Zhala än är kan man inte låta bli att nyfiket undra vad hon kommer att skapa härnäst?
Matilda Kvarnström Lantz/TT