Kategori: Julskiva
BOB DYLAN
"Christmas in the heart"
(Sony Music)
På nätet:www.bobdylan.com
Betyg: ++
Vilken sjuk typ skulle försöka sig på ett sådant här stunt? Det är första reaktionen när Bob Dylan, i symbios med julkör, klockspel och bjällror, glatt kraxar med i "Here comes Santa Claus". Likt en berusad jultomte som med lösskägget på sned och pluntan i hand har kraschat i en snödriva.
Men så efter ett par lyssningar, när de dimtäta glöggångorna har lättat och frosten tinat, träder en hjärtlig samling sånger fram.
Bob Dylan tycks ha tagit julens budskap till sig och sjunger med en stämma som är både innerlig och uppriktig. Hans kärleksfulla tolkning av "The christmas song" får klassikern framstå som hans egen och "Silver bells" skildrar romantiskt när julen kommer till storstan.
Det är de sockerglaserade upptempolåtarna - som "Winter wonderland" och "Must be Santa" - som breder ut en känsla av förvirring.
Antagligen precis som Dylan vill ha det.
Victor Johansson/TT Spektra
victor.johansson@ttspektra.se
Kategori: Pop
GIRLS
"Album"
(Fantasy Trashcan/Border)
På nätet: www.myspace.com/girlssanfran
Betyg: ++++
Då och då dyker det upp band som är lika egna som självklara. Lika inbjudande som otillgängliga.
Och som bär lika mycket på nyhetens behag som nostalgins varma vemod.
När San Francisco-duon Girls nu i hajpens våldsamma våg kraschar in i vårt medvetande är de just ett sådant band.
Med charmigt tafatta Popsicle-melodier ("Lust for life"), små rock'n'roll-explosioner ("Big bad mean motherfucker") och hjärtslitande Glasvegas-ballader ("Lauren Marie") lever de upp till alla oproportionella förväntningar fyra låtar på Myspace kan skruva till.
De är kaxiga och otåliga, kontemplerande och eftertänksamma. Som ungdomens sista skälvande dagar fångade i tolv oemotståndliga poplåtar.
Victor Johansson/TT Spektra
victor.johansson@ttspektra.se
Kategori: Country/Rockabilly
NISSE HELLBERG
"En modern man"
(Warner Music)
På nätet: www.myspace.com/nissehellberg
Betyg: +++
Ja, det ska erkännas. Vid spisningen av "En modern man" föreligger viss risk att utsättas för så kallad gubbrock.
Personligen tycker jag att epitetet ofta är oförtjänt utsatt för glåpord och hån, och jag är tämligen säker på att Nisse Hellberg tycker det också.
"En modern man" är tvärtom en uppvisning i gott musicerande, och Wilmer X-medlemmens förmåga att framföra rak, okomplicerad rockabilly med inslag av ett slags elementär skiffle, är i sina bästa stunder svår att slå.
De flesta spåren har en tydlig agenda och Nisse Hellberg trampar van mark utan att bli tråkig, faktiskt.
Hellberg hade dock tjänat på att komprimera innehållet en smula. Att slopa klyschiga "En man i svart", som enligt texten kan "sprida din historia, han kan skänka tröst", vore till exempel en god idé. En mycket god idé.
Kerstin Magnusson/TT Spektra
kerstin.magnusson@ttspektra.se
Kategori: Singer/songwriter
NICOLAI DUNGER
"Play"
(Flesh Boat Recordings/ Bonnier Amigo)
På nätet: www.myspace.com/nicolaidunger
Betyg: ++
Nicolai Dungers tolkning av Edith Södergrans "En fången fågel" är ett av de finaste stycken musik som spelats in på svenska. Och hans "Hunger" är en av 00-talets mest underskattade popmelodier. Därför är det extra ledsamt att behöva avfärda "Play" som en besvikelse.
För trots de ambitiösa Van Morrison-eskapaderna, jinglejangle-pianot, de torra gitarrerna och de amerikanska rootinfluenserna som doftar nyskördad åker: Nicolai Dunger når inte några högre höjder.
Melodierna smälter anonymt samman till ingenting alls och i de mest intetsägande stunderna vandrar mina tankarna förskräckt till Bo Kaspers stora meningslöshet.
Bästa spåret är "Tears in a childs eye" där Nina Persson gästar med sin säreget ljuva röst. "Can you" är också den ett upplyftande försök till att skapa något bra. Med lekfulla flöjtar och ett modernt altcountrydriv lyser den upp skivan som en tändsticka i mörkret.
Victor Johansson/TT Spektra
victor.johansson@ttspektra.se
Kategori: Rock
TUTANKAMON
"Tutankamon"
(Playground)
På nätet: www.myspace.com/tutankamontheband
Betyg: ++
Supergrupper ska uppmuntras, oftast blir det kul möten och det ger injektioner till artisternas "riktiga" karriärer. Men det är inte alltid det blir rätt. Det vattnades verkligen i munnen när jag vilka som var inblandade i Tutankamon, bland annat Peter Morén och Adam Olenius från Shout Out Louds, men slutresultatet är inte överdrivet roligt.
Kanske hade jag för höga förväntningar, men jag känner mig inte riktigt inbjuden på deras fest. Musikaliskt är det här ganska så platt. Ganska så rak rock rakt upp och ner.
De fyra vänner har haft jättekul i replokalen och i studion och glänser med sina referenser, men med några få undantag känns det för ofokuserat. Det är utdragna melodislingor och riff och solon och sånt. Kul att spela, mindre kul att lyssna på.
Mikael Forsell/TT Spektra
mikael.forsell@ttspektra.se
Kategori: Pop
THE HIDDEN CAMERAS
"Origin: Orphan"
(Advance/Border)
På nätet: www.myspace.com/hiddencameras
Betyg: ++++
The Hidden Cameras bästa låt någonsin, "Ban marriage", verkar vara borttagen från Spotify. Det känns riktigt illa.
En liten tröst är att senaste singeln finns där. Den håller sig till samma tema och är faktiskt nästan lika bra. Lyssna in "In the NA", en riktig pärla.
"Origin: Orphan" är även i övrigt ett riktigt starkt album. The Hidden Cameras får nog läggas till högen pretentiösa poporkestrar, men här blir det varken konstigt eller konstlat. Pur pop, helt enkelt.
David Stark/TT Spektra
david.stark@ttspektra.se
Kategori: Pop/rock
BROTHERS OF END
"The end"
(Playground)
På nätet: www.myspace.com/brothersofend
Betyg: +++
Albumdebut från ännu en svensk supergrupp, men den här gången består konstellationen av något mindre kända musiker: Marit Bergmans basist Mattias Areskog, samt Lars-Olof Johansson Ståle och Bengt Lagerberg från Cardigans.
Resultatet är också betydligt mer anonymt än, låt säga, vännerna Tutankamons nysläppta skiva. Igenkänningen från medlemmarnas ordinarie band är minimal, på gott och ont.
Gott för att Brothers Of End faktiskt lyckats hitta en egen identitet. Ont för att detta egna är något sövande i längden.
Trots supervackra arrangemang med mycket akustiskt och stämsång tvivlar jag på att det här är en platta jag kommer att lyssna på annat än under väldigt mörka och frusna höstkvällar. Möjligtvis får lite livligare spåren "Believe" och "FC vs dynasty" möta våren med mig.
Ninna Prage/TT Spektra
ninna.prage@ttspektra.se
Kategori: Pop
BAD LIEUTENANT
"Never cry another tear"
(V2/Bonnier)
På nätet: www.myspace.com/badlieutenantmusic
Betyg: ++
New Order finns inte längre. Ett bråk för mycket splittrade bandet och Bernard Sumner har gått vidare med ett nytt projekt - Bad Lieutenant. New Order-trummisen Stephen Morris är med på ett hörn, liksom Phil Cunningham som spelade med bandet under senare år, så det är här är så nära man kommer en ny platta med legendarerna.
Det är gitarrdriven pop, inte helt olikt Bernard Sumners tidigare projekt Electronic med Johnny Marr. Det man saknar är dansinfluenserna och förstås Peter Hooks envetna, pulserade basgång. Bernard, 53, låter dessutom riktigt trött i vissa låtar.
Men det blixtrar till med några små glimtar av genialitet här och där och som substitut för en ny skiva med New Order är det här helt okej.
Mikael Forsell/TT Spektra
mikael.forsell@ttspektra.se
Kategori: Pop
SHAKIRA
"She wolf"
(Epic/Sony)
På nätet: www.shakira.com
Betyg: +++
Trots alla hitlåtar har Shakiras album hittills varit stora besvikelser. Splittrade latinska dussinprodukter, men "She wolf" innebär en liten förbättring.
Plötsligt har hon stoppat undan de latinska rytmerna i en garderob och i stället valt att liera sig med The Neptunes. Pharrell Williams har varit med och skrivit största delen av skivan och det är ett genidrag.
Det är nu inte så att hon satsar på klubbvärlden, men det finns ett syntbaserat groove i många av låtarna som känns väldigt aptitligt.
Skivans andraspår "Did it again" kan vara det bästa jag har hört med Shakira på länge. Och "Spy" där Wyclef Jean gästar är också riktigt bra. Helt klart Shakiras bästa album hittills.
Mikael Forsell/TT Spektra
mikael.forsell@ttspektra.se
Kategori: Pop/rock
IAN BROWN
"My way"
(Polydor/Universal)
På nätet: www.myspace.com/ianbrown
Betyg: ++
Men åh, den första singeln var ju så lovande. Varför kunde inte Ian Brown ha gjort en "Stellify" gånger tolv? Då skulle hans sjätte soloplatta ha fått full pott.
Nu är jag tvungen att dra ner betyget flera snäpp eftersom övriga spår på skivan inte kommer i närheten av inledningen, som knockade mig totalt när jag hörde den på ett dansgolv första gången. De saknar dess puls, melodi och storslagna arrangemang.
Men okej, för alla Stone Roses-fans där ute som följt Ian Brown sedan hans dagar i Manchesters bästa band efter Oasis, finns ett par guldkorn. "Always remember me" är ett sådant. Det är klart att vi inte kan glömma honom när han fortsätter att göra låtar som går rakt in i hjärtat.
Och jag får faktiskt gåshud av finstämda "For the glory", med blinkningar till gruppen som gjorde honom. Nostalgi i sin bästa form.
Ninna Prage/TT Spektra
ninna.prage@ttspektra.se
Kategori: Pop
FLAMING LIPS
"Embryonic"
(Warner)
På nätet: www.flaminglips.com
Betyg: +++
Det fanns förut två saker som man nästan aldrig trodde skulle ske. Nu har bägge dessa "eviga sanningar" fallit inom loppet av samma vecka. Lars Lagerbäck har meddelat att han avgår som förbundskapten för svenska herrlandslaget i fotboll och - vad värre är - jag tror Flaming Lips gjort ett dåligt album.
Eller så dåligt som nu Flaming Lips kan göra en skiva. Resultatet blir ju ändå bättre än många andra.
Det verkar som bandet inte riktigt rest sig efter förra funkpolitiska George W Bush-attacken "At war with the mystics" utan låst in sig hemma hos multiinstrumentalisten Steven Drozd, kastat bort nyckeln och sedan jammat och jammat och jammat.
Problemet är: var tog de bedårande poplåtarna vägen?
Det finns ett antal svängiga guldkorn på dubbelalbumet men de är ofta djupt nergrävda i lager av ljud och seanser. Och det kräver rätt mycket av lyssnaren.
Henrik Larsson/TT Spektra
henrik.larsson@ttspektra.se
Kategori: Ska
LIBERATOR
"Stand and deliver"
(Bale/Playground)
På nätet: www.myspace.com/liberatorsweden
Betyg: ++
Det är tillbaka till skarötterna för Malmöbandet Liberators. Förra plattans utflykter till mer blåsrockiga tongångar har upphört. Flera av originalmedlemmarna har återbördats till moderskeppet och baktakten har återigen intagit tätplatsen.
Dags att putsa upp Martenbootsen och kicka igång på nytt?
Nja. Det tog ett bra tag innan jag fick fatt i melodierna och kom in i svänget (för L är onekligen skickliga på just svänget).
Det glimrar till några gånger men till tidigare nivåer som "Christina" och "Ruder than you" når man inte.
Å andra sidan är det som sagt gott sväng och det räcker en bit på vägen.
Henrik Larsson/TT Spektra
henrik.larsson@ttspektra.se
Kategori: Hardcore/punk
C.AARMÈ
"World music"
(Spegel/Drella)
På nätet: caarme.com
Betyg: +++
Jag har alltid varit väldigt svag för C.Aarme. Göteborgsbandets kompromisslösa hållning har alltid känts som en frisk fläkt inom det svenska musiklivet, även om det kan ha bidragit till att medlemmarna haft svårt för att hålla sams inom konstellationen.
Dags för platta nummer tre och det är samma beslutsamma stil av typen: "Ät det här!".
Det är fortfarande så att musiken skaver och river i örongångarna. Det är fult, det är skitigt och det är elakt. Och ändå lika uppfriskande som en kall öl efter bastun.
Samtidigt anar jag lite nya tongångar, lite Joy Division här och lite indierock där, inte bara raka rör på Autobahn.
Det här kommer jag återvända till.
Henrik Larsson/TT Spektra
henrik.larsson@ttspektra.se