Kategori: Pop
PATS
"Nevadaflickan"
(Bonnier Amigo Music Group)
Betyg: ++
Det är plink, gitarrer och nonchalanta sånginsatser. Tonmässigt spelar Pats i samma kategori som Hästpojken och ungefär alla andra band som kommer från Göteborg. Jag har aldrig varit ett fan av falsksång, särskilt inte falsksång som sjunger klyschiga poplåtar.
Men det finns såklart små höjdpunkter gömda i Pats debutplatta. Brutala "Sanningen och ångesten" är som en spark i magen, främst för att det för första gången man blir berörd på riktigt. Och även om jag inte är stormförtjust i "Nevadaflickan" lär indiekidsen dansa i ring i sina Converse vid någon festivalscen i sommar.
Camilla Sundell/TT Spektra
camilla.sundell@ttspektra.se
Kategori: Reggae
GOVERNOR ANDY
"Glömda hjältars ballad"
(KBC Music/Border)
Betyg: ++
Governor Andy har varit artist i 30 år och gör enligt biografin ett hundratal spelningar per år, men du ser honom aldrig i "Så ska det låta". Behöver aldrig läsa kvällstidningsscoop om när han blev skorpionbiten. I stället fortsätter han obekymrat gunga fram i samma sköna baktakt som tidigare. Det är både djupt sympatiskt och ett problem.
Guvernörens fjärde album ger mig något av en deja vu-känsla. Texterna spänner över allt från sorgsen samhällskritik ("Pengatrubbel") till finurliga kärleksskildringar ("Sluta konsumera mig"). Men det låter som det brukar och personligen har jag svårt att engagera mig den här gången.
En smula förnyelse hade inte skadat, men jag skulle tro att Sveriges mest dedikerade rootsreggaeambassadör skiter i vilket. Governor Andy har en trogen publik som går man ur huse när han spelar på Hamnpuben i Byxelkrok. Kanske är det alldeles tillräckligt.
Malin Dahlberg/TT Spektra
Malin.dahlberg@ttspektra.se
Kategori: R'n'b-pop
CHRIS CORNELL
"Scream"
(Interscope/Universal)
Betyg: +
Oj, vad väldigt gärna Chris Cornell vill göra om One Republics bedrift med "Apologize" från förra året.
Därför har han inför nya skivan "Scream" gjort ett vägval: exit hårdrock och in med den flitigt anlitade superproducenten Timbaland.
Och alla fans av hårdrock i allmänhet och grunge i synnerhet bör nog inte ens närma sig den här plattan. Om man nu inte vill ha en rejäl dos av välproducerad r'n'b-pop med klubbkänsla, mil från det som Cornell gjort tidigare i Soundgarden och Audioslave.
Den här konstellationen känns ungefär lika osannolik som att Rod Stewart skulle jobba med Teddybears.
Finns då här någon "Apologize"?
Nej.
Är det slöseri med pengar och talang?
Så in i helvete!
Henrik Larsson/TT Spektra
henrik.larsson@ttspektra.se
Kategori: Pop
HOUSE OF TOMIDAS
"Dark times!"
(Brus & Knaster/Playground)
Betyg: ++
Det är inte ofta musik brukar få mig på dåligt humör. Jag menar, är det dåligt brukar det inte ens fastna. Men ibland blir musik som ett irriterande skavsår.
Ungefär så känner jag inför House of Tomidas debutplatta och det är inte roligt.
Jag diggar verkligen Britta Perssons egen singer-songwriter-pop men här fattar jag ingenting.
Konstnärlig kabarépop, cirkusmusik och klezmergung kan vara underhållande var för sig och i små doser - men inte ihop på en hel platta. Ju mer jag lyssnar på den här plattan desto mer irriterad blir jag.
I grund och botten är det ju faktiskt rätt bra låtar. Men det har liksom klätts i fel skrud.
Eller rätt skrud - för jag kanske inte är målgruppen.
Henrik Larsson/TT Spektra
henrik.larsson@ttspektra.se
Kategori: Pop
SARA LOV
"Seasoned eyes were beaming"
(Nettwork/Playground)
Betyg: +++
En lovande debut. Sara Lov sjunger med halvskör röst och målar upp fina bilder kring sin musik, med stråkar och annat. Höstligt mysigt är det. Lite sömnigt, men mysigt.
Det mesta är skrivet på egen hand, förutom en fin tolkning av Simon & Garfunkels "Old friends". Här finns några låtar - som vitsouliga "Just beneath the chords" och framför allt Coldplay-klingande "A thousand bees" - som verkligen är redo för en större publik. Det lyfter dock inte riktigt hela vägen. Kanske nästa gång.
David Stark/TT Spektra
david.stark@ttspektra.se