Riktigt bra soul

En februarikväll för sex år sedan gjorde Billy Bragg en alldeles fantastisk solospelning på Lydmar i Stockholm. Kort därefter kom "England, half english" som var en helt annan historia - musik som hade fastnat någonstans mellan 70-talet och puben. Segt och trist var ordet.

Musik2008-03-05 14:58
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu har socialisten och agitatorn samlat ihop sig för en ny skiva - och blivit en soulman. Det är inte mycket kvar av den ensamme mannen med sin gitarr.
Visst det finns vissa politiska element kvar men Bragg har nu definitivt flyttat fokus till medelåldern och relationer.
Till en början tyckte jag det här lät ofantligt mossigt. Men förutom några felsteg in i pubrocksträsket, så levererar Bragg riktigt bra soul. Han är ingen Levi Stubbs (för att nämna en av de hjältar han sjungit om tidigare) men överraskande bra.


Henrik Larsson/TT Spektra
henrik.larsson@ttspektra.se

Pubsoul
BILLY BRAGG
Mr. Love & justice
Cocking Vinyl/Bonnier Amigo
Betyg: + + +