Nilla Pierrous finalutgåva

Häromdagen skrev Lotta Gometz en generös artikel, ett porträtt av violinisten Nilla Pierrou som har tagit steget över pensionsgränsen. Bland mycket annat lånade hon då ut sin finaste fiol till en ung superbegåvning.

Nilla Pierrou.

Nilla Pierrou.

Foto: Jacob Forsell

Musik2013-10-25 17:27
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Anledning: Nilla har slutat att spela – i varje fall inför publik. Men inför det nämnda steget har hon också givit ut en ny CD-box med tre fullmatade plattor. Titeln är ”Tillägnan”. Ändå är det inte mycket mer än något år sen hon gav ut en annan lika stor CD, ”Mina jubileer”. Men här koncentrerar jag mig på den senaste, hennes Finalbox.

Förutom de tre skivorna med älskade violinkompositioner, som så att säga mognat i henne under 40 år som solist och kammarmusiker, finns det åtskilligt att läsa om Nilla som människa. Box-titeln Tillägnan är ingen slump. Den riktar sig till fadern Ivar, här i Västervik mest känd från sina verksamma år som orkester- och körledare. Men 2004 gled han in i den eviga vilan efter att ha levt i 90 år.

Nu till själva musiken – och mitt råd: Lyssna avspänd! Allting känns fulländat. Blandningen från violinkonserter med orkesterbakgrund till mindre, mer speciella kompositioner för soloviolin, somliga till pianoackompanjemang, till exempel fyra stycken av Josef Suk med Nillas syster Eva Pierrou vid flygeln.

Totalt handlar det om tolv olika tonsättare. Ende svensken är Tor Aulin med sina fyra, sköna ”Akvareller för violin och piano”. För övrigt pendlar det mellan namn som Mozart, Hindemith, Brahms, Hartmann och armeniern Aram Chatjaturjan: yngst i sällskapet – han dog för bara 35 år sedan. Men all musik på skivorna lever!