Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Med tanke på Niklas Strömstedts jumboplacering i Melodifestivalen var jag nog inte den enda som tog kisspaus när han sjöng "För många ord om kärlek". Vad taskigt, känner jag nu. När den levereras utan lila sammetskavaj blir den plötsligt väldigt mycket bättre. Omgärdad av Strömstedt-romantik i form av elva andra låtar på temat kärlek kommer den helt klart mer till sin rätt."Två vägar" består av ett gäng hyfsat svängiga popmelodier och några riktigt finstämda arrangemang där Strömstedt låter skrämmande lik Peter Jöback när han klämmer i på bästa musikalmanér.Helt otippat gillar jag den rätt töntiga "Det är konstigt men jag tänker på Irland" med både fotstamp och flöjt. Tyvärr blir helhetsintrycket ändå lika trist och trevligt som räkor och vitt vin en fredagkväll.
