Haussade Hästpojken är förstås lite av ett Göteborgspopens greatest hits. Duon härstammar från Bad Cash Quartet (sångaren Martin Elisson) och Broder Daniel (Lars "Poplars" Malmros), och förutom sina egna erfarenheter har de fullbordat denna delikata soppa med ett obligatoriskt knippe Hellström.
Det är punkpop i sin renaste form, Broder Daniel-attack, ordentligt med la-la-la-sång, en hel del ylande och en allmänt känsloladdad sångare. Drastiska hårda titlar som "Cancerkropp" och "Cyklar och knark" känns självklara i sammanhanget.
Det är förstås bra grejer, det där.
Det stora med duon är dock att de samtidigt lyckats hittat sin egen grej. Duon är duktig på refrängpop som i "Shane MacGowan" och den inte så lite Hellström-visiga balladen "Utan personlig insats" är finemang. I slutändan är det dock de tyngre punkalstren som når längst. Låtar som "Cancerkropp", "Det var jag som slutade lycklig" och "Jag kan inte andas" är som hämtade från punkens barndomsår. Detta alltså samtidigt som Pascal har knockat landets samtliga recensenter.
Punken lever och inte minst i Göteborg.
David Stark/TT Spektra
david.stark@ttspektra.se