Först Michael Jacksons "Thriller", och nu är det även dags för Carola att fira sitt 25-årsjubileum. Planerna var nog att rida på vågen efter succén i Melodifestivalen, men av det blev ju inget. Ironiskt nog.
Ihoplagd med lite krafs ("Främling" på fyra språk, de andra schlagerlåtarna) och en mer obskyr Carolaplatta från 80-talet har Carolas debut slagits ihop till en dubbel-cd i jubileumsutgåva.
För dagens publik är det omöjligt att fatta hur stort Carolas genombrott var, den sista artist som slog igenom över en natt hos precis hela folket när alla verkligen satt och såg på samma tv-program.
Det är också omöjligt att fatta hur den här plattan kunde säljas i otroliga 1 miljon exemplar. Den enda förklaringen är att musikklimatet i Sverige 1983 var så bedrövligt trist - med Ratata och Lustans Lakejer som små undantag i ett annars kompakt mörker.
Carola var efterlängtad, framförallt av kidsen som var så trötta på saggig 70-talsprogg, och Bert Karlsson tog smart nog vara på sin stjärna med en platta där faktiskt några av hitsen håller än i dag. "Säg mig var du står", samt Carolas svenska versioner av "Gloria" och "Hey Mickey" är fortfarande bra - i sin genre, schlager.
Men resten är ärligt talat riktigt uselt, dagispop på bebisnivå. Samtidigt är det Carolas största stund i karriären. Det gör det än mer omöjligt att förstå hur hon lyckats behålla dragningskraften år efter år - men det har ju förstås sällan berott på musiken.
Mikael Forsell/TT Spektra
mikael.forsell@ttspektra.se