På grund av att E 4 fick en ny sträckning norr om Uppsala måste Sveriges äldsta historia skrivas om! Inför bygganden gjordes Sveriges största arkeologiska utgrävning. På en sträcka av tio mil mellan Uppsala och Tierp gjordes grävningar på de ställen som ansågs mest intressanta.
Maja Hagerman har skrivit en mycket läsvärd bok om utgrävningen där hon på ett lättläst språk förklarar sammanhangen och vilka slutsatser som kan dras och ibland bjuder hon på tänkbara förklaringar kopplingar som inte är belagda.
Boken avhandlar bara tiden före Vikingatiden och hela min historieuppfattning ställs på ända. Sten- och bronsåldern som i skolans historiebok bara var ett töcken och i bästa fall beskrev några glest utspridda och glest befolkade bosättningar träder fram i ett helt annat ljus.
Trakten där utgrävningen skedde var rena skärgården fram till landhöjningen och fanns inte 5 000 år före Kristus.
Landet bokstavligen steg upp ur havet inför människornas ögon. Det flacka landskapet gjorde att förändringarna var stå tydliga att de kunde följas år från år. I samma takt som landet steg togs det i bruk.
Befolkningen ändrades från jägare och fiskare till bofasta boskapsskötare med välutvecklade och omfattande nät av bosättningar. Som måste ha haft täta förbindelser med omvärlden. En rik och stor kultur och kunskapen om den växte enormt under den här utgrävningen.
Arkeologerna fann gårdar och platser där folket specialiserat sig på en typ av hantverk - tjärframställning, metallhantverk och så vidare. Det tyder på en helt annan och mer sofistikerad struktur av samhället än man tidigare vetat.
Maja Hagerman berättar också om ett förmodat byte av härskarklass. Det kan ha varit folkgrupper influerade av romerska krigsmaskinen som kom till Uppland och vände upp och ner på livet, både det vardagliga och det andliga.
Hon öppnar också tankar om hur kvinnliga inslag i kulter helt enkelt censurerats av historieskrivarna, slutsatser som också kastar nytt ljus över forntiden.
Jag blev helt betagen och jag kommer absolut att återvända till boken för att läsa om vissa stycken.
Boken är rikt illustrerad med vackra och förklarande bilder som ligger nära texten. Den har också kartor över landhöjningen där resonemanget om utvecklingen av bosättningar kan följas på ett åskådligt sätt. Slutligen finns litteraturlista och register över platser och bilder.
"Försvunnen värld" sätter verkligen igång tankarna och jag undrar vad en lika omfattande undersökning av Tjust skulle innebära för vår historieuppfattning, en tanke som bara eggats av de senaste årens explosionsartade upptäckter av tidigare okända hällristningar.