Sträckläsning - med brister

Nu kommer hans memoarer, med den till sammanblandning lika titeln "Ett bedårande barns bekännelser". Den stora skillnaden är att det här är Thyréns historia. Den handlar inte bara om Noice - utan om åren efter, som innehöll allt från ett misslyckat försök att slå igenom internationellt med glamrockbandet Easy Action till en politisk karriär i dåvarande KDS. Historien är fascinerande och jag sträckläser. Thyrén och Johansson har ett bra driv i berättelsen - men jag är ändå inte nöjd. Emellanåt verkar skrivandet ha gått lite för snabbt. Lustiga anekdoter staplas på varandra, samtidigt som de stora händelserna hastas förbi. Peo Thyréns omvändelse från hårt festande rockmusiker går i raketfart. Man kan få intrycket att det var en kraftig bakfylla för mycket som var vändpunkten. Mot slutet av boken får man klart för sig att att han under tiden med Sha-boom gifte sig med en troende kvinna. Man undrar givetvis också i vilken utsträckning det spelat in att att han såg två av sina barndomsvänner i Noice gå ner sig i missbruk. Hur ser han i dag på den rockstjärnemyt som han själv och hans många bandkompisar gjorde allt för att leva upp till? Jag hade gärna sett att Peo Thyrén och hans skrivarkollega Stefan Johansson vågat vrida och vända mer på sådana frågor.

Sträckläsning - med brister

För bara ett år sedan kom "Bedårande barn av sin tid", en biografi över det svenska popbandet Noice. En av huvudkällorna i boken var den ende i dag levande originalmedlemmen Peo Thyrén.