"Allt det där jag sa till dig var sant" är Amanda Svenssons tredje roman. Tillsammans utgör böckerna ("Hey Dolly", "Välkommen till den här världen" och "Allt det där jag sa till dig var sant") en trilogi om tre unga kvinnors förhållningssätt till omvärlden och deras ibland desperata sökande efter en identitet.
Debutromanen "Hey Dolly" var en hejdlöst rolig berättelse om en smart men omogen tonårstjej i Malmö. I jämförelse med den är bok nummer tre en betydligt mörkare historia. Men den saknar inte komiska inslag för det.
"Allt det där jag sa till dig var sant" utspelar sig på en folkhögskola någonstans på den skånska landsbygden.
Huvudpersonen – som boken igenom blir kallad en rad olika namn, men aldrig sitt eget – är här för att gå en skrivarlinje.
Redan på resan till skolan möter hon en blivande skolkamrat som fångar hennes intresse. Han envisas med att låtsas vara den ryske poeten Majakovskij och hon får vara föremålet för hans kärlek och passion – Lilja Brik.
Deras kärlek är störst av allt, tycker han som kallar sig Majakovskij. Men – ska det visa sig – relationen är inte en relation mellan jämlikar. Något som "Lilja", i sin längtan efter att bli sedd och älskad, finner sig i. Det hela utvecklas till en destruktiv, våldsam och minst sagt besynnerlig relation, hemlig för alla utom dem själva.
Huvudpersonens första romantiska erfarenhet blir alltså långt ifrån en angenäm upplevelse.
Men så gör den säregna, färgstarka, Ilse entré – eller piratdrottningen Anne Bonny som hon hellre kallar sig. Ängeln. Livlinan. Vildhjärtat.
Även relationen med Ilse bygger på en fantasivärld. Om Ilse är Anne Bonny så är huvudpersonen själv Mary Read. Det här förhållandet är däremot ett mellan jämlikar.
Med hjälp av sin gemensamma fantasivärld försöker de unga kvinnorna bringa någon slags ordning i en obehaglig och obegriplig tillvaro. De gör helt enkelt så gott de kan för att försöka ta makten över sina egna liv. Och tillsammans blir de starka.
Naturligtvis kommer de olika världarna så småningom att kollidera.
Inledningsvis stör mig detta eviga fantiserande ganska ordentligt.
Men efter hand börjar jag förstå mig på författargreppet.
"Allt det där jag sa till dig var sant" är helt enkelt en berättelse som handlar om berättelser, liksom om hur fantasin kan påverka oss – oftast positivt men ibland även negativt. Den kan stärka oss men ibland också sänka oss, helt beroende på hur vihanterar den.