Lódz ledare - frälsare eller bödel?

Romanen berättar om nazisternas terror i den polska staden Lódz under de fyra år av andra världskriget som tyskarna höll den judiska befolkningen inspärrad i gettot. Målet var att exploatera dem som slavarbetare och utplåna dem som människor, när det inte längre dög i stadens verkstäder och fabriker. Gettot inrättades i början av 1940 och blev det näst största i Polen efter Warszawas. En tredjedel - drygt - av stadens 700 000 invånare var judar. När gettot upphörde i augusti 1944 fanns bara 877 kvar. Omkring 250 000 blev offer för den bruna dödsapparaten. I romanen får vi följa flera judiska livsöden. Central för berättelsen är den av nazisterna utsedde ledaren för gettot, Chaim Rumkowski. Hans roll är svår, tvetydig och komplicerad. Var han hjälte eller förrädare, frälsare eller bödel? Svaret är inte solklart. Livet är inte vitt eller svart. I synnerhet inte för dem som tvingades leva och lyda en av historiens grymmaste och mest blodtörstiga regimer. Rumkowski försökte hur som helst skapa ett samhälle i ett redan dödsdömt getto. Det liknade i mångt och mycket livet utanför - på gott och ont. Hans förhållanden till barnen väcker mest avsky och många obehagliga frågor. Och då tänker vi inte bara på hans böjelser för unga gossar. Vid den stora septemberaktionen 1942 höll Rumkowski ett tal där han försökte övertyga gettots förtvivlade föräldrar att låta deras barn (under tio år) deporteras. De var barn som var för små eller av andra skäl inte dög som arbetskraft. "Ge mig era barn", vädjade Rumkowski. Föräldrarna vägrade. Tyskarna blev rasande och släppte loss SS med sedvanlig brutalitet. Det blev ännu ett bevis på att Rumkowskis och han gelikar inte hade något att säga till om när det verkligen gällde. Hans ledarskap var bara en chimär. Hur gärna han än ville se sig som den store och gode ledaren - en patriark för sitt plågade folk. Hans motsvarighet i Warszawa - Dawid Czerniakow - valde självmord istället för att skicka barnen till Hitlers förintelseläger. Steve Sem-Sandberg ställer många och svåra frågor. De handlar i grunden om moral och civilkurage. Vilka krav - och med vilken rätt - kan vi ställa på dem som tvingades leva i dödens skugga, livrädda och hungriga? Sem-Sandberg har ägnat stor möda åt efterforskningar. Hans huvudkälla är den över 3 000 sidor långa krönikan som skrevs i smyg i gettot under de svåra åren i Lódz. Det är en stark och skakande berättelse som Sem-Sandberg har skapat. I vissa stycken blir den plågsamt brutal, som när tyska soldater kastar ut spädbarn genom fönstren och en soldat roar sig med att försöka fånga dem på sin bajonett.

Lódz ledare - frälsare eller bödel?

Steve Sem-Sandbergs nya roman är en mäktig skildring på flera plan, såväl till format som innehåll (650 sidor). Den beskiver så mycket mänsklig förnedring och så mycket ondska, som är så motbjudande, att orden blir svåra att finna för att beskriva alla skändligheter.