Guillou tillbaka bland spionerna

Foto:

Litteratur2015-09-02 05:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jan Guillous stora romanbygge om familjen Lauritzen tuffar vidare med god fart. Nu har han nått halvvägs med den femte romanen i sviten som han kallar Det stora århundradet. Tanken är att det ska bli tio romaner innan han sätter punkt.

När vi återanknyter bekantskapen med familjen Lauritzen har vi nått fram till 1941. Egentligen berättar han om samma tid som i den förra romanen – Att inte vilja se. Men den här gången är utgångsläget ett annat. Familjelivet blir mindre centralt.

Under andra världskriget förvandlades Stockholm till en europeisk spioncentral. Spioner från världens alla hörn spionerade på varandra och på Sverige – ibland på sig själva också... I den miljön utspelar sig stora delar av den här historien. Guillou är alltså på hemmaplan bland agenter och hemliga poliser.

Familjemedlemmarna finns alltid i eller i närheten av det stora historiska skeendena. Guillou spinner vidare på spionspåret och placerar en av döttrarna, Johanne Lauritzen, i den brittiska spion- och sabotageorganisationen SOE. Hon blir högst delaktig i Krylboattentatet.

Det är en dam som hinner med mycket under resans gång. Hon hamnar i strid med SS-trupper i Norge, hon går norska Hjemmefrontens ärenden och smugglar motståndsmän och judar över gränsen och hinner också vara en viktig kugge i den föga kända Sekreterarklubbens arbete under kriget.

Sekreterarklubbens arbete har myndigheterna försökt omge med största möjliga tystnad. Det var en grupp unga flickor som skamlöst utnyttjades av den svenska försvarsmakten. De jobbade som spioner, kurirer och eskorter åt den svenska underrättelsetjänstens allra hemligaste avdelning – C-Byrån. Deras tack blev glömska och tystnad.

Johannes syster, Rosa, jobbar för den legala svenska militära underrättelsetjänsten. Hon tillhör med andra ord den lilla krets som visste mer än de flesta om kriget – vad som hände utanför landets gränser och innanför. De båda systrarna hade nytta av varandras kunskaper.

I Blå ängeln tar Guillou avstamp vid Krylbosmällen den 19 juli 1941. Det var ett tysk tåg som exploderade i närheten av Krylbos järnvägsstation. 24 personer skadades och spekulationerna kring vad som orsakade explosionen har varit heta under åren. En teori var att det var brittiska agenter som låg bakom attentatet – om det nu var ett attentat. Alla var inte övertygande om det.

Det blir i alla fall upptakten till en spännande historia från en ond och grym tid. Den brokiga överklassfamiljen tvingas genomgå en hel del smärta och förlorar några av familjemedlemmarna under krigsåren. Men det är de båda flickornas liv som kommer i centrum, bland spioner och agenter i Sverige och Norge.

NY BOK