Ulf Ellervik, delvis uppvuxen i Västervik, är professor i bioorganisk kemi vid Lunds universitet.
Han forskar bland annat om botemedel mot cancer och är en engagerad kunskapsspridare inom kemins område.
Hittills har han också skrivit tre faktaböcker med ett populärvetenskapligt och lättillgängligt tilltal.
”Ond kemi: berättelser om människor, mord och molekyler” (från 2011) belönades med Pi-priset i fjol.
Till vardags leder Ulf Ellervik bland annat en forskargrupp på tio personer samt föreläser för upp till 120 studenter per tillfälle.
Men han hinner även med att skriva böcker.
På senare tid har han varit både sommar- och vinterpratare i P1, Sveriges Radio, samt medverkat i SVT:s Sommarpratarna och i Skavlan.
Att professor Ellervik blandar in konst, kultur och humaniora i kemins värld är inte så konstigt egentligen.
I en intervju med VT tidigare i år berättade han att alla ämnen intresserade honom under skolåren.
– Jag stod länge och vägde mellan att satsa på humaniora eller naturvetenskap efter gymnasiet, berättade han.
– I dag försöker jag få humanioran och de naturvetenskapliga ämnena att närma sig varandra. Min tes är att naturvetenskap och humaniora kompletterar varandra och det är först när de förenas som det blir spännande på riktigt.
I den nya boken får man bland annat veta varför gamla böcker och brev håller längre än dagens papperstidningar, serie- och pocketböcker. Och varför konstnären van Goghs solroser med tiden vissnat en smula. (Genom åren har de skiftat från starkt gula till mer gulbruna ...).
Från mitten av 1800-talet blev nämligen blykromat (kromsyrat bly) ett favoritpigment för gula nyanser, men när färgämnet utsätts för solljus sker en kemisk reaktion som gör att pigmentet långsamt brunfärgas.
I kapitlet "Bordets njutning" får vi veta varför mat och dryck smakar annorlunda i ett flygplan på 11 000 meters höjd jämfört med när vi äter och dricker på marken.
Förklaringen är att på 11 000 meters höjd är smaksinnet för sötma och sälta mindre känsligt. Den torra luften gör också att vi inte känner lukter lika bra som på marken.
Flera avsnitt i "Njutning" är både lättbegripliga och intressanta.
Ellervik formulerar sig populärvetenskapligt men ändå krävs nog ett visst mått av intresse för såväl kemi som kultur för att ha full behållning av boken.