Crowther berättar försiktigt och personligt

Foto:

Litteratur2013-04-03 15:26
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Hur skriver man för barn om självmord och sorg? Kan man överhuvudtaget göra det på ett bra sätt? Ja, det kan man. Kitty Crowther kan i alla fall. I början av året kom hennes bilderbok "Annie från sjön".

I den berättar hon om Annie som bor uppe på ett berg, ovanför en sjö. Hon bor ensam och hon känner sig ensam. Och trött. Ingenting känns roligt eller meningsfullt längre.

En natt har hon fått nog. Hon städar huset och går sedan ner till sjön. Hon har inte tänkt att återvända.

Men så händer något fantastiskt. De tre öarna i sjön visar sig vara hattar till tre jättar som bor i sjön. Nu förstår Annie varför öarna byter plats ibland.

Annies möte med jättarna blir hennes räddning, och vänskapen med dem förändrar hennes liv.

Annie från sjön är en gåtfull berättelse där fantasi och verklighet smälter samman. Kitty Crowther berättar försiktigt och personligt. Hon använder inga stora gester– ändå blir verkningarna så starka.

2010 tilldelades Kitty Crowther ALMA-priset (Litteraturpriset till Astrid Lindgren minne). Och precis som Astrid Lindgren kan hon konsten att berätta med dubbelt tilltal. Man kan med andra ord ha stor behållning av hennes böcker både som barn och vuxen. Som vuxen kan man förstås göra fler tolkningar av Annie och det hon är med om.

lotta.gometz@vt.se

Boken

Kitty Crowther

(Svensk text: Joar Tiberg)

Annie från sjön

Rabén & Sjögren