Poeten och journalisten Mark O'Brien fick polio som sexåring. Sjukdomen fördärvande hans kropp. Och under hela hans drygt 40-åriga resterande levnad var han beroende av en "hjärnlunga" för att klara livhanken.
Trots att han nästan blev helt förlamad skapade han sig ett rikt och stimulerande liv på i stort sett alla områden utom de rent kroppsliga. Kärleken var ett mysterium, och sex lika lockande som otänkbart – det vill säga fram tills hans terapeut rekommenderade honom att anlita en surrogatpartner.
Filmen "Mitt längtande hjärta" bygger på Mark O'Briens egen berättelse om mötet med surrogatpartnern Cheryl Cohen-Greene.
Såväl ämnet som filmtiteln kanske kan verka avskräckande, men det är bara att ignorera. För det här är en historia som träffar rakt i hjärtat.
I Sverige känner nog få till surrogatpartnerterapi. Officiellt existerar det inte här. Men i olika delar av Nordamerika är det en realitet. Det är då en gren inom sexterapin där terapeuten agerar sexpartner för att hjälpa klienten att komma tillrätta med sina sexuella svårigheter.
Yrket etablerades på 70-talet i det liberala Kalifornien. Det är alltså inte synonymt med prostitution även om det kanske kan vara aningen svårt att förstå exakt var gränserna dras.
John Hawkes och Helen Hunt spelar Mark och Cheryl och de gör det alldeles förträffligt. "Mitt längtande hjärta" är både rolig och vemodig.
Två viktiga biroller är också Marks jordnära och praktiskt lagda biktfader, skickligt spelad av William H Macy, och Marks osentimentala och fantastiskt coola assistent, spelad av Moon Bloodgood.
I "Mitt längtande hjärta" skildras sex på ett befriande sett. Det är innerligt och det är tafatt, och roligt inte minst.