Zach Galifianakis, mest känd från "The Hangover", är en klockren komiker som bara genom att visa sig skapar stor komik. Men tyvärr räcker det inte för att lyfta den här filmen. Galifianakis får kämpa i motvind, men utan honom hade filmen fallit ännu plattare än vad den redan gör. Hans motspelare, Owen Wilson, gör en mager insats. Han spelar samma lite halvkorkade och ytliga figur som han nästan alltid gör, fast sämre än vanligt.
Handlingen i korthet:
Steve Dallas (spelad av Wilson) och Ben (spelad av Galifianakis) är bästa kompisar sedan barnsben. Steve ska föreställa en framgångsrik och barnslig ungkarl medan Ben är en manodepressiv som har idéer att slå igenom som författare. När Ben får beskedet att hans pappa gått bort och han fått ärva pappans företag och mark beger sig duon till den lilla hemstaden. Att ta emot arvet och fullfölja hans pappas vilja visar sig vara lättare sagt än gjort. I hemstaden väntar Bens syster som har helt andra planer med deras pappas företag.
En klassisk trepartskonflikt drar igång och den brännande punkten kretsar kring om Ben verkligen är redo att ta det ansvar som kommer med arvet. Storyupplägget är bra, en klassisk komedihistoria med en underliggande dramatik som skulle kunna ha fungerat. Men det gör det inte. Troligen på grund av klyschiga dialoger och segdragen dramaturgi. Zach Galifianakis insats är bitvis underhållande men det mesta runt omkring honom faller.
Är ni ett Galifianakis-fan är mitt råd att ni slösar bort en och en halv timme på något annat, kanske ser om ”The Hangover” igen där Galifianakis brilajns tar ut sin fulla rätt och där hans motspelare är begåvade nog att hänga med i svängarna.