Storslagen med njutningfullt vemod

René Vázquez Díaz: Gå vilse

Foto:

Bokrecension2017-02-26 05:50
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Celanders förlag

René Vázquez Díaz är den kubanske författaren som kom till Malmö 1974, rotade sig och blev kvar. Han har alltså bott längre i Sverige än på Kuba och skriver både på spanska och svenska.

”Gå vilse” handlar om Cristina, som går vilse i livet. Hon lämnar sitt bekväma liv i Málaga, reser till Marseille för att leta efter sin man, som hon kastat ut. I Marseille, som inte är någon fridfull idyll utan liknas vid Babels torn och Sodom och Gomorra, går hon vilse bland kubanska invandrare, som alla har häftiga historier att berätta. Cristina får kämpa – även mot sig själv – för att överleva.

”Gå vilse” är en roman om kärlek, utsatthet och svek, som utspelar sig mot bakgrund av ett Europa i kris. Marknadskrafterna har urholkat den sociala välfärden i Spanien, där pensionärer blir vräkta från sina lägenheter, när de inte har råd att betala hyran längre. Vi får också en inblick i exilkubanens egendomliga drift till självförstörelse. I likhet med Vázquez Díaz ”Välkommen till Miami, doktor Leal” (2008) utvecklas ”Gå vilse” till en thriller. Båda romanerna utspelar sig bland exilkubaner.

Vázquez Díaz märkliga gestaltskapande förmåga gör att han även klarar av att nyanserat och ömsint skildra en kvinnas psykologi inifrån. I hans tidigare romaner finns en närmast extatisk bejakelse av tillvarons både ljusa och mörka aspekter. Det finns också en enastående öppenhet och generositet i hela hans författarskap. Med okuvlig berättarglädje har han från allra första början gestaltat våra lidelser och laster. I ”Gå vilse” vill han dessutom skaka om oss som läsare och skruvar upp tempot i skeendet. Han har också alltid varit skicklig på att skriva om främlingskap och utsatthet.

Jag har alltid tyckt att Vázquez Díaz är en känslans berättare, där känslan är lika med både lidelse och sinnlighet men också solidaritet och medmänsklig kärlek. Jag kan imponeras av hans språkkänsla även när han skriver på svenska. Här finns både en sprudlande ordglädje och en kraftfull uttrycksfullhet, trots svenskans begränsningar jämfört med spanskan. Han är en brobyggare mellan två väldigt olika kulturer och det är just blandningen som är hans styrka som författare. Både direkt och indirekt är ”Gå vilse” också en roman om Kuba av idag. Intrigen är invecklad, men alla pusselbitar faller på plats till sist. Den känns som en storslagen och generös roman men innehåller också ett njutningsfyllt vemod.