Här finns en författaröst som blir allt mer säker i sitt skrivande och sin genre. Berättelsen rör sig på två plan. Ett barn blir bortförd och mamman dödad. Den förtvivlade pappan har i sin upprördhet svårt att medverka i utredningen och blir själv misstänkt.
Jana Berzelius, med en minst sagt traumatisk barndom, engagerar sig som åklagare i fallet. Kriminalkommissarie Henrik Levin och inspektör Mia Bolander sparar heller ingen möda att återfinna pojken. När ett barn försvinner berörs alla. Det kommer att bli en komplex undersökning där sanningen lägger sig i olika skikt och strata som vore det en arkeologisk utgrävning. Det andra planet är den fortsatta envigen mellan Jana Berzelius och Danilo Peña. Även den med beröringspunkter till det utsatta barnet.
Emelie Schepp har bra hand om en komplex men ändå genomtänkt intrig. Spänningen drar med sig läsaren. De flesta gestalter skildras med mänskliga och psykologiskt realistiska drag, samtidigt som Jana Berzelius blir en alltmer mytologisk gestalt med ganska igenkännbara drag av Lisbeth Salander i David Lagercrantz tappning. Relationen till Danilo Peña får dualistiska övertoner som en kamp mellan gott och ont. Det är genialiskt gjort och läsvärt. Inte minst med den detaljrika skildringen av Norrköping och Östergötland som en stimulerande kuliss.