Från slutet av juni och fram till mitten av augusti är det öppet varje vardag i museet, och från juli även en del på kvällar och helger. Tidigare har föreningen fått hjälp av kommunen med flera skolungdomar som värdar i museet, men i år blir det bara en, vilket innebär att föreningens medlemmar får dra ett extra tungt lass. Frågan är hur det blir nästa år med öppethållandet, om inte föreningen får mer hjälp av kommunen.
De är fem personer som turas om att guida besökarna: Lars Lindeberg, Åke Österberg, Johnny Pettersson samt bröderna Lennart och Elis Adolfsson.
När VT besöker museet är det Elis som tar emot. Han berättar att byggnaden tidigare var utställningslokal till bruket. Överums hembygdsförening öppnade ett museum där 1993. Tanken är att besökaren ska kunna följa utvecklingen av brukets produktion, från starten 1655 och fram till i dag.
Överums Bruk var från början ett så kallat styckebruk. Stycken var ett annat ord för kanoner. På 1660-talet stod Överum för nästan en femtedel av landets export av kanoner.
Men från 1770 och ett sekel framåt inleddes en ny epok på bruket, som började tillverka bland annat spisar, grytor, hästskor, spik och spadar i gjutjärn.
– Kanonerna var på väg ut i slutet av 1700-talet, berättar Elis.
När museet nu öppnas, den 27 juni, finns en ny utställning på plats om de gamla styckebruken. Den är gjord av Torbjörn Andersson i Stigtomta.
I dag är bruket känt för sina jordbruksredskap, en tillverkning som startade 1850. Först var det redskap som drogs av hästar, innan traktorerna gjorde sitt intåg från mitten av 1900-talet.
Bland de många hjälpmedel i jordbruket som finns att beskåda på museet kan nämnas en hästdragen potatissättare, som använts på Ämtöholm. Sådana tillverkades på Överums Bruk 1935–1950.
Plogar var tidigt en viktig del av brukets produktion. Förutom en rad plogar av äldre datum kan man som jämförelse se en plog från 2015.
Elmotorer var en annan betydelsefull del, från 1960 och tre decennier framåt, innan tillverkningen flyttades till Ankarsrum.
När museet inte är öppet på fasta tider, kan man ändå få komma dit och titta på samlingarna, om man först kontaktar någon av hembygdsföreningens kontaktpersoner, Elis Adolfsson eller Åke Österberg.
– Vi har öppet varje dag, utom på julafton, när någon vill boka en visning, säger Elis.