Jag tillhör en av alla de som gillar fantasi och fiktion. Tänk då att få vara med om det, så där lite i verkligheten. Mina tankar går till filmen Braveheart, romantik, spänning och hemskheter. Jag och publiken, en stor sådan förresten, skall få följa med till 750-talets äventyrsberättelser. Faktiskt grymmare än den moderna filmen.
Vi i Norden har en fantastisk sagoskatt med romantik, spännande äventyr och hemskheter. Det känns bra att det finns folk som vill föra traditionen vidare. I tidsenliga kläder och med mycket inlevelse förde eleverna från Gamleby folkhögskola mig in i en fantasivärld. Fast vi skall väl ta det från början.
Det var en gång… Nej så kan jag inte börja. Det är ju en saga för vuxna.
Före föreställningen började jag med att kolla lite bakom kulisserna. En härlig spänning fanns bland skådespelarna. De laddade upp på olika sätt. Bland annat med massage, mat och röstövningar. Musikerna satt och stämde instrumenten i bakgrunden. De hade en mycket viktig roll att binda ihop berättelsen.
Dags att sitta ner, för strax börjar föreställningen.
Berättaren tog oss med till smeden Volunds värld. Alla skådespelarna stod i sluttningen bakom publiken. De började sjunga och sakta gå fram till scenen. Mycket mäktigt. Berättaren förde historien vidare. Hur Volund och hans bröder byggde sig ett hem, äktade tre valkyrior. Man kunde verkligen se Volunds kärlek till Allvitr. Berättelsen förde oss sedan genom en spännande historia fram till att Kung Nidad fick höra om Volunds smideskonst och hur han tog Volund tillfånga. Sedan Volunds hämnd genom att dräpa Kung Nidads söner och göra smycken av deras huvudskålar och ögon. Mycket grymt. Volund fick sedan mardrömmar av sina dåd och till slut berättade han för Kung Nidad att han dräpt hans söner. Volund blev friad av kungen och började sökandet efter sin Allvitr. Fann henne, men att gudarna ville annat och tog henne. Volunds raseri och hur Tor dräpte honom. Detta förde i sin tur till Ragnarök, världens undergång och utplånandet av allt liv. Men som i alla sagor kan det inte få sluta olyckligt. Det onda ändras och världen går inte under. Det känns skönt. Fantasi och verklighet ligger inte så långt ifrån varandra. Hur ser vår egen värld ut idag egentligen?
För att inte vara proffs har alla som varit involverade i och runt föreställningen gjort ett kanonjobb. En föreställning med bravur. Jag hade en mycket trevlig kväll i deras sällskap. Hoppas det inte var sista gången.