Konserten var en del i temaveckan om Västerviks alla språk som började på måndagen. Under dagen hade Hans Caldaras gästat Västerviks gymnasium och invigt den utställning om romer som elever har gjort där.
– Det är något alla skolor borde ta efter, berömde han, och förklarade varför utställningen är viktig.
Romerna är en del av Sverige, men det är en del som många svenskar inte vet så mycket om. Även om det inte saknas svenskar som tror sig veta både det ena och det andra om romer – eller zigenare:
– Under hela min uppväxt har jag ställts till svar för saker som jag inte varit en del av, berättar han för publiken.
Men konserten handlar inte bara om de fördomar som romerna mött genom åren. Hans Caldaras berättar om hur hans förfäder tar beslutet att bryta upp från ett svältdrabbat Ryssland, och med häst och vagn färdades genom Finland för att 1898 komma till Sverige och Haparanda. Det blev en kulturchock för invånarna i den norrbottniska byn när främlingarna i de färggranna kläderna anlände. En del ortsbor reagerade med rädsla, andra med intresse, och den romska familjen kunde så småningom leva på att förtenna kopparkittlar, men också på musiken.
– Den var något nytt för svenskarna. Den bjöd på starka känslor, dans och färgstarka kläder. Folk kom långt ifrån för att se min familj spela, berättade han.
Västervikspubliken fick ett smakprov på vad romsk musik kan innebära. Hans Caldaras sjöng till komp av gitarristen Christer Langborn och basisten Hasse Larsson. Precis som Caldaras själv beskrev så var musiken svängig och känslostark. Han lyckades både få med publiken i att sjunga med i en refräng, och att locka upp två kvinnor till dans.