Titeln på denna lunchkonsert, Violinens historia, reds ut inledningsvis med förklaringen att det i själva verket inte är så mycket historia de ska fokusera på. Urvalet på tre kompositioner har gjorts utifrån deras personliga tycke och smak. Kvint och Meyers har studerat musik i Tyskland och kanske är det då heller ingen slump att det är tyska kompositörer som står i fokus.
Inför fyrtiotalet åhörare inleder de med F-A-E Sonaten tillägnad violinisten Joseph Joachim (för de oinsatta en slags Tysklands Paganini). Initialerna ska stå för Frei Aber Einsam, fri men ensam, vilket nog var fjärran sanningen menar Meyers; Joachim hade stor familj och torde varit allt annat än ensam, heller inte särskilt fri. Dessa små förklaringar Meyers och Kvint bjuder på innan framförandena förhöjer upplevelsen. Deras ton är pedagogisk, tydlig och lekfull. För de som inte känner sig hemma bland 1800-talskompositörer och klassiska musiktermer får även dessa förklarade för sig. Att man i den andaktsfullt knäpptysta kyrkan kan uppfatta alla små nyanser gör naturligtvis upplevelsen ännu starkare.
Efter den inledande tributen tar de sig an Schubert. En relativt okänd Adagio. Schubert, får vi berättat för oss, idoliserade Beethoven. Detta ska också höras i musiken. Efter denna adagio framförs passande nog Sonat för piano och violin i C moll av Beethoven. De illustrerar strax innan likheterna kompositionerna emellan genom att jämföra två passager på pianot. De försvinner iväg i samtal och egna spekulationer om Beethovens favorittonarter, samtal som gärna kunde fått ta ännu mer plats.
De är samspelta in absurdum. Vissa partier spelar de vad som inom rocken kallas call and respons; en växelverkan mellan instrument. Inom klassisk musik talar man om konversation. Att de lyckas med dessa partier utan att falla ur tempo är nästan mer imponerande än antalet spelade noter i dessa komplexa kompositioner.
– Spänningen mellan musikerna gör kammarmusiken levande. Så summerar Kvint kärnfullt den särskiljande dragningskraften hos klassisk musik när de efter konserten talar om deras mer sentida influenser, alltifrån storbandsjazz till Kanye West.
Har man någon gång önskat få djupare förståelse för klassisk musik så rekommenderas att uppleva det på just detta vis. Att bli tryggt vägledd av Meyers och Kvint har gjort undertecknad ett uns mer införstådd med de klassiska storheternas faktiska storhet. Dessutom vackert inramad i Loftahammars kyrkas myller av marmor i Trompe l'œil.