Vidgning av medvetandet

Höstens lyrikutgivning inleds starkt. Dikterna i Olle Orrjes samling Smekningar längs bergväggen möter med hårt stansade strofer. Reduktionen är långt gången, men för den skull upplevs inte verserna kryptiska. Författaren upprättar liksom rumsliga och mentala ramar vilka håller verserna på plats.
Öppenheten i lyriken välkomnar oss in i poetens värld. Det outtalade i tillvaron uppskattas. Eftertraktas. När detta det outtalade uttalas växer historierna fram, skriver han i en referens till Michael Palmer. I inledningsdikten överlämnas en nyckel:
Omringad i en cirkel
infångad i en kvadrat.
Lika mycket språk som
verklighet lika mycket
verklighet som språk.

Det svenska landskapet bildar fond, men lika mycket i vissa dikter, som jag upplever det ett franskt. Kanske är det dikten om van Gogh som föder tanken. Någon information förutom dikterna ges inte, så påståendet är rena gissningen.
Oavsett var dikten hämtar yttre referenser och näring, och vilka associationer som föds hos läsaren, pågår en individens nyorientering. Pågår en fasförskjutning av tidigare positioner. Denna nya vägsträcka i mannens liv heter kärlek.
I dikten van Goghs målardröm synliggörs Orrjes arbete med att genom små förvandlingar skapa livsrum, men också anledningen till varför detta rum intas.
Olle Orrje har sällan varit så personlig som i dessa dikter. Något har hänt. Utan att överge sina estetiska ideal öppnar han upp för andra att beträda tidigare, inte sällan, tillbommade lyriska domäner.
Curt Askers fem vinjetter är kongeniala.