Vardagspoesi i annorlunda format

Det här är ingen bok, är titeln på en bok av Linda Skugge. Jag hade kunnat döpa den här recensionen till det, och sedan skriva om att det inte händer något. Men jag gör inte det, mest för att jag är så trött på traditionella romaner för tillfället, men också för att detta är något helt annat.
Detta är inte en diktsamling, inte en roman och inte någon slags halvmessyr till självbiografi som dagens litteratur utbud består av.

Det är en samling med betraktelser, urklipp och fragment. Samlade i en bok i ett format som påminner om en anteckningsbok, där man får följa Bodil genom hennes liv i den franska byn Finistère, Vasastan i Stockholm och barndomens Norrland.
Vissa saker har vi tidigare kunnat läsa på bloggen på hennes hemsida www.finistere.se och det känns skönt att sådant här publiceras i ett land med ett överskott av mediokra deckare och självbiografier utan någon mening (som sagt var, skriv gärna självbiografier, men skriv i sådana fall ut det riktiga namnet på alla medverkande, annars så ger det ingen effekt).

Jag vill inte fastna i en lång utläggning om litteraturklimatet i det här landet i en recension, det vore oschyst mot Bodil Malmsten.
Det jag vill komma till är att sådana här böcker behövs, böcker som inte är för tjocka, inte för smala, inte innehållslösa och inte kräver allt igenom koncentration.
I stället får man något lättsmällt men som samtidigt får en att stanna upp, fundera och skratta åt världens absurditeter. Allt filtrerat genom Bodil Malmstens penna.