LENA PETTERSSON: Vänskap utan gränser

Mitt inträde i nätverket skedde en kväll när yngste sonen var på besök och hade tid att hjälpa sin mor på traven. På direkten fick jag förslag på personer som jag borde skicka förfrågningar till om de ville bli mina vänner. Lite konstigt kan tyckas eftersom jag räknat dem som vänner sedan många år.Jag började lite försiktigt med att göra mig vän med de av mina barn som finns med i nätverket, sedan utökade jag med en svägerska och så Eva förstås som är veteran på Facebook. Helt plötsligt kom det förfrågningar från tre av min mans brorsdöttrar som alla ville ha sin faster som vän. Det var förstås lite hedrande att få ta del av deras sidor där jag kunde se diverse släktfoton och också få veta en hel del om hur deras vardag ser ut, något som nog aldrig blivit av utan Facebook. Nu har min vänkrets utökats till 33 personer, det är dagsnoteringen. Många kommer från Kosova. Det är det mest fantastiska med detta nätverk att jag fått kontakt med personer som jag lärt känna under mina många resor där nere och som jag för länge sedan tappat kontakten med. Det var bara att skriva in deras namn och vips dök det upp ett bekant ansikte. En tjej visade sig numera bo i Wien där hon studerar till arkitekt, en annan arbetar som webbmaster på en tidning och från en vän i München har jag avkrävts ett löfte att komma på Oktoberfest. Mycket Kosovafolk i Sverige har också dykt upp på min lista. Barn jag lärt känna har visat sig blivit giftasvuxna och lagt ut bröllopsbilder som jag nu kan ta del av. De ensamkommande flyktingbarn som jag tagit mig an har också kommit med och vi kan hålla daglig kontakt. Att träna svenska genom att skriva små korta meddelanden visar sig vara både roligt och lärorikt. Jag har förstått att man kan göra mycket annat än brevväxla på Facebook. Diverse grupper finns att ansluta sig till, för egen del har jag än så länge bara gått med i nätverket " Sverigedemokraterna i riksdagen - Nej tack. " Min kompis Eva håller på med någon form av lantbruk där hon föder upp diverse konstiga djur. Men den sortens verksamhet tror jag jag avstår ifrån. Den passar nog bäst för den som inget vet om vilka vedermödor ett bondeliv kan innehålla i praktiken. Med säkerhet tillhör jag, med mina 62 år, åldringarna på Facebook. Men det passar mig alldeles utmärkt. Att umgås med ungdomar det tilltalat mig. Så när vänner och bekanta går med i pensionärsföreningen då kan jag meddela att för mig är det Facebook som gäller.

Lena Pettersson: Vänskap utan gränser