Välgjort om 60-talet

Grovkornigt svartvitt foto fångar rockkonserter, hamnarbete och familjeliv i ett Göteborg som skälver av förändringar och motsättningar. Arkivmaterial från tidsaktuella händelser vävs in i berättelsen och i de senare avsnitten varvas svartvitt med färg.
I centrum står Tommy, Erik, Lena och Rebecka - alla från olika bakgrund, men med viljan att leva sitt liv på ett annat sätt än sina föräldrar gemensam. Att det blir svårare än de tror står klart ganska tidigt.
Dogmatismen begränsar ständigt ungdomarnas livsutrymme, vare sig den kommer från överklassen, arbetarklassen, polisen, FNL eller medlemmarna i ens eget rockband.

Den här typen av realistisk och samhällskritisk tv-dramatik riskerar alltid att resultera i pekpinnar och schabloner. De fällorna undviker manusförfattaren Peter Birro och regissören Mikael Marcimain på ett föredömligt sätt, just genom att karaktärerna känns som människor av kött och blod.
Peter Birro har en osviklig förmåga att blottlägga samhällsstrukturer samtidigt som både karaktärer och miljö vibrerar av liv. Tillsammans med Mikael Marcimain, som gjorde den kusligt skarpa 90-talsskildringen "Lasermannen", har han här hittat en ton som präglas av ett slags naivt allvar.
"Upp till kamp" både roar, engagerar och berör.

Välgjort om 60-talet

60-tal. Uppror och revolt. Bob Dylan och Rolling Stones. Ungdomlig kärlek. Ämnena har skildrats mer än en gång tidigare, men sällan med samma nerv som i "Upp till kamp".