Vågad och lyckad satsning i Locknevi

Musikanter. Så här såg det ut i Locknevi kyrkas kor på lördagskvällen. Framför kören sitter och står instrumentalensemblen. Närmast kameran Lasse Nilsson, västerviksgitarristen. Därefter basisten Anders Löfberg, flöjtisten Ulf Malmberg, fiolisten Pelle Björnlert och Roger Lockneman med sin sopransax.  Dirigenten, Annelie Lockneman, stod för långt ner i kyrkgången för att kameran skulle kunna fånga in även henne. Foto: Rune Engelbrektson

Musikanter. Så här såg det ut i Locknevi kyrkas kor på lördagskvällen. Framför kören sitter och står instrumentalensemblen. Närmast kameran Lasse Nilsson, västerviksgitarristen. Därefter basisten Anders Löfberg, flöjtisten Ulf Malmberg, fiolisten Pelle Björnlert och Roger Lockneman med sin sopransax. Dirigenten, Annelie Lockneman, stod för långt ner i kyrkgången för att kameran skulle kunna fånga in även henne. Foto: Rune Engelbrektson

Foto:

Kultur och Nöje2007-09-17 00:25
Förra sommaren, på pingstdagen, samlade Sankt Petris musikledare, Bo Ingelberg, ihop något som såg ut som en jättekör och spelade upp "I välsignan och fröjd", Alf Hambes och Hans Kennemarks folkmusikmässa. Körvolymen berodde på att inte bara Sankt Petris egen kyrkokör var med. Sångare även från Johannes- och Nicolaikören samt Gamleby-Lofta kyrkokör, förutom styva instrumentalister och solister, medverkade till en mäktig upplevelse.

Nu har även Locknevi kyrka vågat satsa på samma mässa. Efter månader av trägen möda med Frödinge & Locknevi kyrkokör var det dags i lördags. Församlingens kantor, Annelie Lockneman, är den som hållit i och lyckat styra projektet till framgång - trots självklart mer begränsade resurser än vad Västervik hade tillgång till.

"I välsignan och fröjd" hade urpremiär 1998. Alf Hambe skrev texterna. Hans Kennemarks insats var dels originalkompositioner, dels arrangemang av passande folklåtar från olika håll i landet.
Musiken är på inget sätt traditionellt kyrklig, men texterna bygger i stort på intryck från Bibeln. Ett grundläggande tema handlar om den förlorade sonen (Lukasevangeliet 15) men ställer också frågor om vem som egentligen var förloraren.

Kören i Locknevi ställde upp med trettio sångare. Månader av möda ligger nu bakom. Annelie Lockneman hade inte bara mod att ge sig på ett så komplicerat verk, hon har hela tiden burit inom sig en fast tro på att det skulle gå bra, skulle resultera i något verkligt minnesvärt. Och hon fick rätt.

Framgången, tryggheten i framförandet hänger också ihop med Locknemans val av instrumentalister. Sådana finns inte alltid inom räckhåll på orter som Locknevi. Att få med Pelle Björnlert (riksspelman och Västerviks-Tidningens kulturpristagare i våras) blev en dörröppning för andra intresserade. Från Västervik kom gitarristen Lasse Nilsson, från Oskarshamn flöjtisten Ulf Malmberg, från Stockholm kontrabassisten (specialist på folkmusik) Anders Löfberg. Saxofonisten Roger Lockneman, Annelies make, hade kortaste vägen. Vimmerbyförsamlingens organist, Gösta Larsson, svarade för orgelinsatserna.

Lokala solister fanns där också. Som Susanne Lindvall med vacker sopranröst och den nämnde Roger Lockneman i två av mässans solosånger.
Folkmusikmässa är begreppet. Egentligen handlar det om en högmässa. Evangelietexten, predikan (av församlingens komminister Eva-Lena Karlsson med förflutet här i Västervik) och Alf Hambes texter kretsar ju i stort kring den förlorade sonen.

När jag recenserade Västerviksversionen den 5 juni förra året kunde jag inte låta bli att fundera över de konstiga ord som inleder mässan, "tre lå och lå". Då var jag tvungen att konstatera att ingen verkar veta vad orden betyder. Idag ligger frågan lika öppen. Sannolikt handlar det mer om "läten", om ord som klingar mot lov och lovsång. I så fall är valet träffsäkert.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!