– Västervik passar inte riktigt för det vi gör. Nu jobbar vi, men om fyra veckor drar vi till Stockholm. Vi kommer att spela i Gamla stan eller på Drottninggatan, säger Appelqvist entusiastiskt när VT träffar honom och Ramadani.
För att VT:s team ska förstå vad det innebär att vara beatboxare visar Appelqvist vad han kan. Han sträcker på sig där han sitter i den röda soffan på redaktionen. Han har kepsen bak och fram och de ljusa lockarna sticker fram. Han har inget instrument i handen, utan hela han, skulle man kunna säga, omvandlas till ett slags levande trum- och rytmmaskin.
Han gungar lätt och ögonen vittnar om att han plötsligt befinner sig på en plats långt från redaktionen. Sedan kommer ljuden ur hans mun – trumliknande, scratchande, pipande – helt i takt som en komplett rytmsektion på en gata i Harlem i norra New York.
En rätt märkvärdig syn.
Allmir Ramadani har med sig gitarren och tillsammans bjuder de på en liten exklusiv show. De kallar sig Funky Beats.
Appelqvist har precis tagit studenten medan Ramadani gick ut gymnasiet förra året. De fann varandra och vill nu iväg och visa att de kan köra sin egen grej. Men först väntar en månads arbete i Västervik.
– I Stockholm kan människor stanna till och lyssna även om de har bråttom. Och vi kan tjäna ihop lite pengar. Vi funderar på att ta med mick och förstärkare, men då måste vi söka tillstånd för att få spela. Men det kostar inte så mycket.
När de framträder leker de med dem som kommer och lyssnar. Det kan handla om att en besökare säger något som duon använder och gör en låt och ett beat av.
När de får höra att Västerviks kommun har förbjudit ambulerande försäljning, vilket också innebär att panflöjtsspelare som spelar och säljer skivor inte är välkomna, ser de ut som två frågetecken.
– Men det är ju en del av det stora hela under festivalveckan, säger Ramadani och skakar på huvudet.
Frågan är om duons musicerande skulle vara tillåtet i Västervik efter förbudets införande.
Utöver Stockholmsplanerna talar Appelqvist varmt om Köpenhamn.
– Där väntar de som ska spela i flera timmar på sin tur, säger Appelqvist.
Hans stora förebild är hans farbror, Kaliffa Karlsson, som sjunger i populära bandet Hoffmaestro. Från honom får han mycket tips och inspiration.
– Jag skulle vilja vara en förebild, säger Appelqvist och tillägger:
– Det inte bra med begränsningar. Det är så många som har det.
Ramadani har förhoppningar om bandets samarbete.
– Det vore fantastiskt att kunna göra en hel show i framtiden på en stor arena.