Vuxna män blir som barn när den svenska avundsjukan i villakvarteret blir för stor. Åtminstone i Hans Koppels bok Vi i villa. Här skildras vuxenlivet med statusjakt, otrohetsaffärer och oro för barnen på ett sätt som gör att det ibland knyter sig i magen. Hans Koppel är en pseudonym, och han beskriver på ett träffsäkert sätt bokens huvudperson, en man i yngre medelåldern, som tröttnat på sitt tråkiga liv och bestämmer sig för att pigga upp det med bus. Pojkstreck utförda med en vuxen mans perspektiv, och med förödande konsekvenser för sammanhållningen i det lokala innebandygänget.Romanen är annorlunda skriven, med ett korthugget och talspråksaktigt språk som ibland blir lite spretigt när tusen tankar ska samlas på bara några rader. Den är ganska manligt skriven men gör även mig som kvinna fascinerad av mekanismerna som döljer sig i huvudpersonen, som ärligt talat inte verkar må så bra. Ofta känns det befriande att mitt i det nattsvarta ana humorn runt hörnet när bokens huvudperson frigör sig från det politiskt korrekta för att i stället göra och säga saker som säkert många önskat att de hade vågat.
