Träffsäker herrgårdsmusik på slottet

Föreningen Musik på Gränsö slott håller stilen. Musik som passar i miljön. Kåseri om något aktuellt. Trivsamt mingel som paus. I går kväll var det dags för årets första konsert. Dessutom helt uppbyggd av lokala krafter, som ett extra plus.Musiken stod Trio Musica Viva för, alltså violinisten Alexandru Costici, hans hustru Virginia vid flygeln och så Gunnar Andersson med sin cello. Alla tre är kända musiklärare i vår stad. Nåja, Gunnar har tagit steget över pensionsribban. Som musikant är han ändå lika aktiv som tidigare.Berättarna skulle också ha varit tre, Leif Rosenblad, Nicklas Wrångberg och Johnny Franzén, de tre som producerat den omskrivna och fascinerande boken "Herresäten i Tjust".Det var bara så att fotografen Johnny satt fast ute på Storkläppen med ett tält och en hund. Var stormen motståndaren, tro? Det enda han hade med sig var ett tält och en hund.Herrgårdsmusik hade Trion tänkt ut, och så blev det. Barockstart med en Händel-sonata. Raskt över till 1900-talet med ett Preludium av Sjostakovitj. Och så vidare.Inklusive extranumret hann de med hela 19 nummer, ett antal som gör att det mest handlade om småstycken. Både klassiska enämna, just för att de var överraskningar.Den italienska cellovirtuosen Gaetano Braga hann också med att komponera en del eget. Hans "Serenata" (egentligen skriven för sopransång och klavér) är i den här framförda trioformen ett underbart litet stycke, särskilt när det gäller de finurliga dialogerna mellan fiolen och cellon. En annan rolig kupp var att spela Charlie Chaplins "Rampljus". Jo, han kunde faktiskt mer än att vara pajas, till exempel spela både fiol och cello. Och komponera, även om han där snodde ganska mycket från andra källor - även i sitt "Rampljus". Men hörvärt är det minsann.De båda stråkspelarna kom också med solonummer. Saint Saëns "Svanen" är ju skriven för violoncell. Liksom Grigoras Dinicus "Hora staccato" för violin. Det var ju det "utbrottet" som gav Jascha Heifetz världsrykte.Även i fingrarna hos Gunnar Andersson och Alexandu Costici blev - bland allt annat konserten rätt igenom - dessa tonsmycken elegant tolkade. För att nu inte tala om Virginia Costicis vitala spel på slottsflygeln!På tal om överraskningar förresten. Extranumret med Charles Godards "Mignonnette" hörde dit, för det korta stycket (mignonnette betyder ungefär "liten sötnos") hade knappast någon hört förr.Stämningen var angenäm konserten igenom. Även mellanspelet med Leif Rosenblad, den nämnda bokens författare, och Niclas Wrångberg, ansvarig för bokens grafiska form. Båda har den där sköna förmågan att måla upp bakgrunden så att vi kan begripa hur skriftidéer som "Herrgårdar i Tjust" kan förverkligas till en praktbok. Även djupdykningarna i de aktuella miljöerna som de fick göra och kunde berätta om blev god underhållning.Musik på Gränsö slott arrangerar inte särskilt många konserter, kulturträffar under året. Men när de kommer blir de tacksamt mottagna. Söndagen den 30 mars är det dags igen. Då handlar det om en vårkonsert med pianisten David Westerholm. Den här söndagens träff kallades Vinterkonsert. Men utanför slottsfönstren såg det allt vårlikt ut redan nu.