Hans position inom barnkulturen var minst lika framstående som Astrid Lindgrens. Tomas Funck var pionjär inom radio- och teve, särskilt när det gällde att utnyttja tekniska möjligheter inom ljud och bild.
Redan 1955 började han göra barnprogram i radio, program som fick ett otroligt genomslag. Flertalet av dagens 60-åringar har växt upp med Grodan Boll, Kalle Stropp och Plåt-Niklas som var några av figurerna i Tomas Funcks sagor.
Sedan drygt tio år bodde Tomas Funck i Hallingebergs skola hos sin tidigare hustru och elev Ann-Christine Bergholm som driver Hallingebergs teater tillsammans med maken Conny.
- Jag var nio år när jag började på Tomas Funcks teaterskola på Östermalm, berättar Ann-Christine Bergholm. Jag var tidigt med ute och uppträdde i föreställningarna med Grodan Boll och Kalle Stropp. Jag spelade Kalle Stropp under nästan 15 år på alla hans turnéer.
- Vi gjorde väldigt många teveprogram under 1960-talet. Dessutom filmen "Klart skepp till månen", som gick i många länder samt massa skivinspelningar, radio- och teveprogram.
Ann-Christine Bergholm och Tomas Funck inledde ett förhållande och fick sonen Mikael, numera bosatt i Hallingeberg. Sedan gick de åt var sitt håll men tog upp kontakten igen där Tomas Funck fyllde 80.
- Då var han nyskild och bodde ensam i villan i Saltsjöboo. Vi hade köpt Hallingebergs skola och Tomas ville gärna flytta med och hjälpa till med idéer och tankar, säger Ann-Christine Bergholm. Så blev det och han fick tio fina år i Hallingeberg innan han insjuknade förra året. Han avled på Annagården i Västervik och blev 91 år. Förutom Mikael så har han ytterligare fyra barn.
Thomas Funck har roat generationer av barn och vuxna med sina sagofigurer Kalle Stropp, Grodan Boll och deras vänner. Men han har hunnit med oerhört mycket mer och började sin konstnärliga bana som bildkonstnär och allvarstyngd författare.
- Jag föddes i Linköping, men mina föräldrar skilde sig när jag var ung och jag flyttade med mamma till Södertälje, berättade Thomas Funck i en intervju år 2005.
Thomas Funck började tidigt skriva små pjäser och i ungdomen satsade han på att skriva böcker.
- Det var allvarliga böcker och parallellt med författarskapet började jag som bildkonstnär. Vid sidan om gav jag kurser i gitarrspel. Jag hade stora grupper som jag undervisade, trots att jag själv aldrig tagit någon lektion.
Ganska tidigt fick han kontakt med Sveriges Radio, som då bestod av en enda radiokanal.
- Jag hade skrivit sagospel som radion sände och jag sjöng visor till gitarr några gånger. Men senare skulle jag göra en serie på några program och då byggde jag det första runt en figur som jag hittat på tidigare.
En bekant till Thomas Funck, en ung pojke, låg på sjukhus och hade opererats i halsen. Till honom hittade Thomas Funck på en historia om gräshoppan Kalle Stropp.
I första egna radioprogrammet plockade han in ett djur till i handlingen - Grodan Boll.
- Jag gjorde alla rösterna själv och spelade alla instrument (han "spelar de instrument han behöver"). Teknikerna skakade på huvudena när jag insisterade på att sjunga och spela duett med mig själv. Det var tekniskt komplicerat men fullt möjligt och teknikerna fick ge sig.
- Först hände ingenting. Det blev inga reaktioner förrän efter tre program. Då gick proppen ur flaskan och varenda tidning började skriva om Grodan Boll, Kalle Stropp och mig.
Det blev fler än ett par program, 100-tals, ja, kanske bortåt 1 000 stycken och rollfigurerna blev bara fler och fler; hönan, räven, papegojan Ragata, Plåt-Niklas och alla med sin alldeles egen röst och karaktär.