Tjejerna regerar på Popkollo

Musiken mullrar genom väggarna i Subtopia, Botkyrkas förortsparadis. Byggnaden - en gång Sveriges första ladugård i betong - har tillfälligt förvandlats till ett sommarläger för 25 unga tjejer i åldrarna tolv till 16 år. Knugars sista fisk, ett av banden, repar för fullt inför helgens avslutningskonsert och under versionen av Pinks "Family portrait" uppstår magi vid mikrofonen.Välkommen i rampljuset, Djara Erlandsson Sow.- Jag gillar soul, har lyssnat på Aretha Franklin sedan jag var fem år. Men de andra vill spela rock. Pinks låt var det vi kunde enas om, säger Djara.Hon är tolv år gammal.Intresset inför sommarens Popkollo har varit rekordstort. Tjejer från hela landet vill vara med i musiklägren i de sju kommunerna.- Vi hade 111 tjejer på reservplats i år. Många som har varit med tidigare, kommer hem och snackar med polarna om hur kul det har varit. Det sprider sig snabbt, berättar Mia Ström, projektledare för Popkollo i Botkyrka.I en dryg vecka bor tjejerna tillsammans i sovsal, lär sig olika instrument, bildar band och repar in låtar, egna och covers. De musikaliska färdigheterna varierar.- Vi ser gärna att tjejerna är "gröna", en del har aldrig rört ett instrument. Många tror att de inte ska klara av någonting, sen är de som grymmaste "Slash" (Guns n’ Roses-gitarristen, reds anm) under avslutningskonserten. Det går inte att beskriva den glädjen, berättar Mia Ström.Samtidigt menar hon att musiken inte är det centrala under Popkollo-veckan.- Vi vill att tjejerna ska ha roligt, framförallt lära känna sig själva. Popkollo är tio dagar av "självkänsla-boosting", säger Mia Ström.Hon har själv många år bakom sig som sångerska och gitarrist i olika band och vet hur tufft det kan vara som ung kvinnlig musiker.- Det finns en rädsla för att utmärka sig, många känner sig hämmade. När jag började spela hade jag inte de rätta armbågarna för att ta mig fram, killarna tog mer plats. Det är det vi vill förändra på.Och Popkollos satsning på jämställdhet ger resultat. Mia Ström gläds exempelvis åt att de kvinnliga instrumentalisterna blir fler i landets musikbransch.- Att lära sig ett instrument är frigörande, man behöver inte längre vänta på att grabbarna gör låten. Man gör den själv i stället, säger hon.Att vara med i Popkollo kostar 2 000 kronor och då ingår boende, mat, resor med mera, men alla har inte råd med det. Därför finns numera Popkollo-fonden, där föreningar och privatpersoner stöttar tjejerna genom subventionerade "fadderplatser".- Musikbranschen är inte bara mansdominerad, den är också ekonomiskt snedfördelad. Tidigare har det varit mest medelklassbarn som deltar, säger Mia Ström.Tillbaka i replokalen spelar Knugars sista fisk den egna låten "Blue bucket".- Vi hade idétorka och såg den blå hinken stå i hörnet... Där har vi en låt! berättar Djara Erlandsson Sow, en souldrottning i vardande.Att killar inte får vara med uppskattar de flesta av dem.- Man känner sig inte lika blyg. Med killar blir musiken mer som en tävling, tycker keyboardisten Maja Dencker, 14 år.Vad gör ni om tio år?
- Vi ska bli störst i världen - lika stora som du, säger de i munnen på varandra till undertecknad, två meter lång.- Jag vill bli Aretha Franklin, säger Djara utan att tveka.Och Minna Hansson är lika säker på sin sak.- Om tio år ska jag bli Popkollo-ledare, säger hon innan bandet sätter igång med en cover på The Sounds "Living in America".

Tjejerna regerar på Popkollo

Framtida souldrottningar och rockstjärnor föds, när tjejerna regerar på sommarens Popkollo. - Jag vill bli Aretha Franklin, säger tolvåriga Djara Erlandsson Sow, Ljusdal, en av deltagarna i landets populäraste musikläger.