Svenskan är i ständig förändring
Visst låter det konstigt när språket ändrar sig och blir fullproppat av främmande, utländska ord. Men språkvetaren Jörgen Birch-Jensen ser det som helt normalt. För så har det alltid varit.
Förenklas. Jörgen Birch-Jensen, som skrivit boken Från rista till chatta, tror att det svenska språket i framtiden kommer att bli allt mer förenklat.
Foto:
- När jag som skolledare till exempel läser ansökningshandlingar från folk som söker nya jobb tittar man ju på språket direkt. Är det torftigt, illa uttryckt så förpassas det till en annan hög. Språkets makt är odiskutabel, menar Jörgen Birch-Jensen.
Att behärska ett språk är makt. Och alla har vi flera språk vi använder oss av. Hemma. Med släkten. På jobbet. Och numera har många ett speciellt språk när de chattar och sms:ar.
- Det man kan se är att folk som chattar och sms:ar mycket inser och vet att det är en skillnad på det och att skriva ett brev eller en artikel. Så det snabba sättet att kommunicera har inte med missar i kommunikation att göra.
Jörgen Birch-Jensen tror inte att svenskan som språk kommer att försvinna. Vi är så fast i språket och vår grammatik så oavsett influenser utifrån kommer det att finnas kvar. Men Jörgen Birch-Jensen menar att det är skillnad på hur vi pratar och hur vi skriver. När han jobbade på Försäkringskassan berättar han att människor kunde lägga fram sitt fall bra talandes, men när det krävdes att skriva ner samma sak blev det trixigare. Han tror att det kan finnas en rädsla att skriva ner exakt det man tycker och hur det faktiskt är. Vårt språk handlar om makt och att ha kunskap, även i vardagen.
- Jag tror det handlar om att vara rädd för auktoriteter, över hur det ska vara för att uppfattas som "rätt". Men har man däremot språket i sin hand, är det inget problem. Det handlar om självförtroende, säger han.
Myndighetssvenska. Mediesvenska. Trend-svenska. Vårt språk har en förmåga att ändra valör och uttryck hela tiden. Och dagens svenska är en återspegling av det samhälle vi lever i. Och det hänger starkt ihop med hur vi tänker men framför allt med vilka vi är, och vilka vi vill vara, säger Jörgen Birch-Jensen.
Att låta "fin" var länge en fråga om att låta rikssvensk till exempel. Ett tag under svenskans utveckling var det fult att prata dialekt. Lyssnarstormarna avlöste varandra när nyheter framfördes på skånska eller på gotländska. Och hela vårt språk har förändrats av tillgången på etermedia.
Och enligt Jörgen Birch-Jensen har språket alltid förändrats.
- Äldre säger ofta att yngre pratar enfaldigt eller dumt. Men så är det inte. Utan det handlar mer om vana - unga pratar "illa", det hör till.
Under medeltiden fick svenskan en massa tyska ord. Några exempel på nya ord som kom då var egenskap, lavin och underbar. I dag är det få som ifrågasätter de orden. Tidigare kom de internationella orden från grekiskan och latinet. För hur tänker man i dag kring ord som minister och parlament? Eller ord som klinik och klor? De är ju ursvenska. I framtiden tror Jörgen Birch-Jensen att inflödet av engelska ord blir ännu större, utan att svenskan kommer att ta stryk.
Så jobbar vi med nyheter