Stråkar     vapen mot kulturskymning

Kultur och Nöje2004-08-02 01:00
Att möta en rad unga, så hänförda av konstmusik, både klassisk och nutida, att de söker sig till "Sommarkursen för stråkspelande ungdom" är i sig en upplevelse. Platsen är Gamleby Folkhögskola. Många av eleverna vill dit år efter år. 13 år är entrégränsen. Så ung var ingen i årets kurs, men ett par 14-åringar gick att räkna in, altviolinisten Ivar Eriksson från Växjö och basisten Maria Malmqvist från Norrköping.
14 var också årets deltagarantal, mot 23 förra året. Årets mängd var nog ett klokare val. Problemet, enligt kursens ledare sedan Gamlebystarten för elva år sedan, Georg Övermyr, är att det kostar på att stå emot alla önskningar att få vara med. Pengar är säkert också en faktor.
Georg Övermyr är en högst levande kraft när det gäller att locka ut unga stråktalanger på klassiska äventyr. Sedan tre år delar han dirigerandet (och pedagogiken) med Torbjörn Westman. I år klev en lärare till in i bilden, Johannes Bergion. Hans karriär är sannerligen snabb. Så sent som förra året var han en vanlig kursdeltagare på cello, då för sjätte året.
Utan sponsorer vore kursen en omöjlighet. Arrangörer är Folkhögskolan och Ingvar Bosslers stiftelse. Länsmusiken, Tjustbygdens Sparbank, kommunens Kultur & Fritid samt Akzo Nobel ställer upp som stöd. Satsningen betyder mycket för att en av våra viktiga kulturformer kan blomma.
Det kloka med något begränsat antal elever ligger väl i att var och en får ut mer. Och att "finalorkestern" blir mer samlad, samvuxen.
Söndagens konsert gav en rad vackra besked åt det hållet.
Programmet har tre akter. Den första för hela stråkorkestern, nästa för sex olika kammarensembler och en avslutande med hela orkestern igen. Samt ett "Nachspiel" efter alla applåder, tack, rosor och vackra ord - och när dirigenterna satt sig bland publiken. Då kommer Rönnåkra gånglåt, helt enligt traditionen.
Därefter lite god mat, ganska snabbt avnjuten för många har lång väg hem. Oftast har föräldrarna kommit för att hämta och de är inte minst otåliga, mitt i de sista, kramiga minuterna.
Konsertens allra första stycke spelades utanför aulan. Det var Adagiot ur Vivaldis "Sommaren" med en av de yngsta deltagarna, Ivar Eriksson, som solist på viola.
Sedan växlade Georg Övermyr och Torbjörn Westman på dirigentuppgifterna. Det blev musik från 1600-talskompositören Purcell till nutida namn som Sven-Eric Johansson och Lars-Erik Larsson. De stora stilhoppen verkade aldrig bekymra de unga musikanterna.
Kammarmusikdelen bestod av idel stråkkvartetter, dock inte alltid med klassisk fördelning på två violiner, en viola och en violoncell. Ett mycket speciellt exempel är då Felix Mendelssohns "Antande" som spelades av tre cellister och kursens enda kontrabasist.
Självfallet undgår man inte att lägga extra märke till somliga förmågor. Dit hör främst följande:
18-åriga Annina Savolainen från Oskarshamn, orkesterns konsertmästare med naturlig auktoritet för den stolen.
En annan violinist, Maria Arvinder, 16 år, från Stockholm.
Andrafiolens stämledare, Ossian Tove, igår fyllda 18, även han från Oskarshamn. Han hade tagit på sig den krävande solostämman i Lars-Erik Larssons Concertino op 45.
Altviolinisten Johannes Blomstervall (snart 17 år) från Trollhättan för moget ensemblespel.
Julia Carlsson, Hultsfred (18 när kursen började) särskilt för sin vackert laddade ton. Årets stipendiat!
Maria Malmqvist, kursens yngsta deltagare och redan obesvärat säker på sitt stora instrument, kontrabasen.
Konsertens sista orkesternummer är alltid något av Mozart. Det här året blev det allegrosatsen ur hans Serenata Notturna, den i D-dur.
Innan Georg Övermyr höjde taktpinnen försökte han betona att det är verkligen är svårt att spela Mozart. Kommentaren kom direkt från gruppen: "Men det är ännu svårare att låta bli!"
Georg Övermyr är som sagt 82. Men man ser inte ett uns av trötthet kring hans gestalt. Det är säkert musiken som håller honom ung. Något att tänka på för alla oss andra!
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!