Storslaget orgelspel

Visst var det något extra kring Rune Elmehed på lördagens Orgelkonsert i S:t Petri. Tonsättarlistan såg ut så här: J S Bach har 325 år bakom sig. Robert Schumann 200 år, Franz Liszt 199 och August Söderman 178. Rune Elmehed har i dag bara hunnit med 85 år och fem dagar. Han visar i sin tonsättargärning en mognad som oförskräckt mäter sig med de övriga nämnda. Organisten var Bo Ingelberg. Han har varit Västerviks huvudorganist i över tio år nu och bländar med sina tolkningar.Lördagskonserten öppnade med Bachs Doriska Toccata och det blev en direkt karaktärvinkling med dess rytmik och pigga aggressivitet. Att konserten skulle bli omväxlande förstod vi nog alla.Efter ytterligare två Bach-inslag var det dags för den nutida satsningen, Rune Elmeheds nyligen utgivna "8 Variationer över Uti din nåd, o Fader blid". Inte efter den urgamla, tyska psalmmelodin utan folktonerna från Dalarna. På tal om omväxling gav de åtta variationerna full utdelning.Så långt spelade Bo Ingelberg på den stora barockorgeln "Marcussen" på huvudläktaren. Efter en liten andaktsfull mellanakt satte sig Bo vid södra läktarens mer romantiska orgel. Då blev även musiken annorlunda. Ett mjukt stycke ur en Katolsk bönemässa av Söderman, två kanon-satser av Schumann med överraskningen att den i moll var gladast.Finalen då? Jo, Liszts säregna men välkända "Preludium och fuga", alltså den effektfulla leken med tonerna b, a, c och h. Musiken känns bara mer som en ouvertyr som växer till ett drama.Så trots det extra Elmehed-intresset hade allt Bach en huvudroll denna dag genom Ingelbergs fyndiga, rent lisztiga programval!