Stor Orgelfestival i lilla Västervik

Inom orgelmusiken, ja inom nästan all musik, finns nog ingen bättre startmotor än Johann Sebastian Bachs berömda d-moll-Toccata. Direkt från första takten kommer ordern: Lyssna nu - och se upp! Och strax efteråt börjar han på sitt musikaliska språk berätta vad som kommer att hända, vad det hela handlar om. Spelar man då på den kraftfulla Marcussen-orgeln stärks effekten ytterligare. Så valde Bo Ingelberg att öppna året Orgelfestival i Västervik och det greppet var närmast genialt. "Orgel-Örongodis" hette programmet och där lade han in suverän musik från Bach till vår egen tid. Marcucssen-orgeln fyller 40 år. Att då spela en sats ur det "Andante sustenuto" som Rune Elmehed komponerade till invigningen 1968 var inte bara en uppriktig, varm gest. Denna Elmehed-Konsert (egentligen skriven för orgel och orkester) innehåller även fyndiga vägvisare om vad orgelns olika pipor, stämmor kan ha för sig. För att betona det levande, dagsfärska inom orgelmusiken tog Bo Ingelberg med ett par egna småstycken, så nya som från 2007. Det första inslaget, hans "Musette" har en lättsam ton som rentav hinner bli valsig. Det andra, "In Peace" är en melodiös ballad som bjuder till eftertanke. Upptaktskonserten angav, ja, på flera sätt rekommenderade en frisk ton som motto för hela denna festival, den tredje i en serie som vi alla hoppas ska leva vidare. Och därmed hade årets Festival tagit fart. Orgeltoner var huvudämnet. Sju organister svarade för hela den festivaldelen, med musik alltifrån 1600-talets Diderik Buxtehude till våra dagar. Extra givande, tycker jag nog att inslagen om "Senromantiken, den svenska orgelmusikens guldålder" var. Den var orgelprofessorn Ralph Gustrafssons huvudämne, både som berättare och organist. Senromantikens namn är ju alla kända och uppskattade: Elfrida Andrée (äldst av dem alla, född 1841), Emil Sjögren, Gustaf Hägg, den store Otto Olsson, Harald Fryklöf och Oskar Lindberg. Ett finurligt grepp tog Ulrike Heider, göteborgskyrkan Hagas organist i Göteborg, på söndagsmorgonen med sitt program "Orgeln som klockspel". Det skedde i Sankta Gertruds kyrka och spelades på den legendariska Wisteniusorgeln från 1744! På tal om örongodis alltså. Avslutningskonserten stod Erik Boström för, välrenommerad organist i Oscarkyrkan i vår huvudstad. Jag vågar nog säga att det var festivalens mest laddade timme, med det mesta suggestiva från Bach till Olivier Messiaen som man firar hundraårsminnet av idag. Det var alltså 1908 han föddes. Och levde till 1992. Men musiken lever. En vacker dag är den klassiskText och foto

Stor Orgelfestival i lilla Västervik

I helgen har det varit Orgelfestival i Västervik för tredje året i rad. Sju organister stod för ett brett program.