Spionkarta från 1564 visar särpräglad bild av Stegeholm

Den rekonstruktion som arkitekten och konsthistorikern Erik Lundberg gjorde på 1930-talet av slottets troliga medeltida utseende bygger på utformningen av ruinens grundplan i kombination med ingående kunskaper om andra slottsbyggnader och övriga medeltida förhållanden. En modell av den rekonstruktionen finns på Västerviks museum. Även på senare tid har rekonstruktionsförsök gjorts med skiftande framgång.

Men det finns faktiskt en mycket gammal teckning som ger en antydan om hur slottet kan ha sett ut en gång. Det är en samtida teckning av slottet på en karta från 1564. Kartan kallas ibland spionkarta och anses vara ritad av en preussisk diplomat verksam i Sverige. Den omfattar, om än oproportionerligt, södra och mellersta Sverige och skulle troligen användas vid en planerad frigivning av Johan III, som satt fängslad på Gripsholm. Här angavs alternativa flyktvägar med angivande av de borgar och städer som i sammanhanget var värda att ge akt på.
Tecknaren hade förmodligen själv samlat in uppgifterna på resor i landet. De teckningar som utmärker slott och städer har getts en individuell utformning och visar god kännedom om de olika platserna. Men han var ingen kartograf vilket de grovt förvanskade proportionerna i kartan visar. Mälaren är överdimensionerad med väster uppåt på kartan. Ostkusten går parallellt med Mälaren med söder uppåt. Vrider man kartan upp och ned blir åtminstone ostkusten lite bättre igenkännbar enligt vårt sätt att betrakta en karta.
Även om kartan är skevt orienterad och visar Östersjökusten till vänster, så har tecknaren bemödat sig om att lägga ned stor omsorg på detaljerna och väsentligheterna i byggnadernas särdrag. Samtliga har fått en individuell prägel som uppenbart syftat till att underlätta identifieringen.

Västervik var vid den här tiden av mindre betydelse som befäst ort, och kartans utformning pekar inte heller på att detta skulle vara någon alternativ flyktväg då den låg avsides från den stora huvudvägen till Kalmar. Ändå är teckningen av Stegeholm lika noggrant utförd som flera andra i sammanhanget viktiga orter.
Bilden ger inte någon egentlig klarhet i borgens rätta utseende och vi känner inte helt obetingat igen grundformen från hur ruinen ser ut i dag. Men teckningen kan mycket väl vara spegelvänd eller tecknad inifrån Gamlebyviken snarare än från sjösidan. Stegeholm har försetts med ett kraftigt torn och ett kors på ett av taken som ett särskilt kännetecken. Fönstren på tornet antyder att byggnaden var två våningar hög, vilket också inventarieförteckningar från den här tiden visar Att en slottskyrka eller ett kapell fanns inrymt i slottet är också belagt i källorna.
Oavsett om teckningen visar slottets verkliga utseende eller ej är den intressant eftersom det är den absolut äldsta bilden av Stegeholm tecknad av en samtida.Fotnot: En kopia av kartan ingår i utställningen "Sjöstaden" på Västerviks museum. Utställningen invigdes i går.