21-åriga Simon Jonssons debutroman, Huset på Arlozorovgatan, skulle kunna beskrivas som en "Short cuts" i bokform. Läsaren får följa fyra människor i den israeliska hamnstaden Tel Aviv, vars enda gemensamma nämnare är att de är bosatta i samma hus på Arlozorovgatan. Med varje kapitel växlar berättarjaget mellan de olika huvudpersonerna.Det är Yair Golan som har författardrömmar och hoppas på att en gång i tiden bli lika berömd som sina förebilder Amoz Oz och Ephraim Kishon, och det är Nathan Shapiro - en ung man som är beredd att göra nästan vad som helst för att få ihop det med en kvinna. Sedan är det Yisraela, en etiopisk änka, som lever genom sina vuxna barn och sist men inte minst den redan erkände och smått självgode författaren Assaf Avidan.I berättelsen om dessa människor, som ganska plötsligt börjar närma sig varandra, har Simon Jonsson även vävt in en kriminalintrig. Frågan är vem som mördade Haim Arlozorov - mannen som fått ge namn åt den gata där berättelsens fyra huvudpersoner nu bor. Men bokens huvudteman är ändå ensamhet kontra gemenskap, och mänsklig längtan efter närhet och bekräftelse.Simon Jonsson har erfarenhet av livet både i Israel och i Sverige. Och som svensk är det mycket intressant att få läsa om "vanliga" människor och "vanligt" vardagsliv i dagens Israel som en motvikt till de bilder man ofta ser på tv.Det går inte att ta miste på Simon Jonssons språkliga begåvning och berättarglädje. För det mesta är hans verbala utsvävningar inspirerande och roliga. Men ibland tar han i lite för mycket med resultatet att jag som läsare mest känner mig förvirrad.Karaktärerna kan också framstå som aningen ensidiga och okomplicerade, och emellanåt känns historien väl förutsägbar.Men på det stora hela är det ändå en mycket läsvärd roman - och en imponerande debut. Jag ser redan fram emot vad Simon Jonsson kommer med härnäst.
Ny bok
Simon JonssonHuset på Arlozorovgatan Megilla-Förlaget
