Sönderbrutna världar

Det kan vara klokt att påminna sig kommentarer från tiden då bildkonstnärerna försvarade sina alster under den tidiga modernismen vid läsningen av Jonas Örtemarks dikter i samlingarna Mikroväxlar och Vrida i led (en volym). Ständigt fick konstnärerna förklara att målningen strängt taget utgjordes av färg på ett stycke duk. Verkligheten, javisst, den finns att söka med ögon och händer någon annanstans, i alla fall om det var kor och äpplen som man eftertraktade. Om begreppet "sampling" existerat 1910 hade vi kunnat påstå att Braques samplat delar av en gitarr, nu arrangerade i ett sinnrikt mönster. Jonas Örtemark har förläst sig på sena tiders vetenskapliga alster om livet och naturen, ja skapelsen i stort, då också till dessa naturvetenskapliga skrifter ska adderas avancerade filosofiska utläggningar av i vissa kretsar upphöjda nutida auktoriteter. Av studierna har det blivit en diger samling dikter som likt postmodernistiska stilleben visar fram fragmenten av läsefrukterna. Endast här och var framträder poeten själv som fysiskt närvarande: Örtemark skriver:Oundvikligen sker samma händelser, gång på gång: kaffet
tar slut och mjölken likaså. Europas fåglar i färg har bleknat
till sin bakgrund. Jag har inte varit hos en tandläkare på över
15 år.Kan summan av segrar resultera i ett nederlag, frågar generalen i Karen Blixens Babettes gästabud. Så långt vill jag inte sträcka mig i omdömet av dessa avancerade dikter. Men vi ska ha klart för oss att de världar som Jonas Örtemark bryter sönder och åter konstruerar kräver att kontraktet som läsaren undertecknar bör vara dubbelcheckat. I dikterna möter känslan av att till och med sådant som ingen introspektiv kamera tidigare fångat på bild framkallas. Det är lika omtumlande som fascinerande ögonblick. Vid sällsynta tillfällen återvänder poeten till det stabila rummet hemmavid, som jag tidigare konstaterat, när han konstaterar: "Det är också ett fastslaget faktum att ingen utveckling är möjlig, att alla måste förbli barn och inte störa, inte göra fel." Jag hade önskat flera sådana replipunkter helt enkelt för att ha något att förhålla mig till inför de hisnande tankeresorna i en möjligen verklig verklighet, men för den saken skull inte särskilt hanterlig. Jonas Örtemark är född 1972 och bosatt i Göteborg. Han debuterade 2006 med diktsamlingen Miniatyrproduktioner.