Snoddas - ett glatt gäng

Det är ett lätt berusat gladpunkband som träffar oss bakom scenen en och en halv timme efter avklarad konsert. Berusat på öl, men framför allt känslor.- Jag är bara så löjligt glad. Det var så jävla roligt. Det var ju fantastiskt, säger Staffan Palmberg.- Nu gäller det bara att jobba så att känslan av välbefinnande hålls kvar hela festivalen, säger Tomas Öhman.Bandet har trängt ihop sig i en soffa och det märks på jargongen att det är ett tätt sammansvetsat gäng. Även om det var 16 år sedan de senast spelade på Hultsfredsfestivalen har de fortsatt umgås och är fortfarande bästa vänner. Det var inte självklart hur de skulle bete sig på scenen.- Det var lite balansgång mellan hur mycket 17 år och hur mycket 34 man skulle vara. Men vi gjorde ju ungefär vad vi gjorde då, säger Lars Winnerbäck.Correns fotograf tar upp kameran, men det blir genast oro i leden.- Nej, vänta lite. Min mor blir så arg när jag röker i tidningen, säger Anders Johansson, och kommer på sig själv.- På tal om 17 eller 34 så håller man ju fortfarande på och tjuvröker.Han och Tomas Öhman var de som såg gladast ut på scenen, och leendena håller i sig. - Jag känner att jag spelade lite kackigt, men jag är glad ändå, säger Anders.- Du spelar mycket bättre än du tror, kontrar Lars.Hur var känslan däruppe?
- "Hur fan ska man röra sig nu?" säger Staffan.- Vissa saker har vi faktiskt blivit bättre på, men vissa saker är det synd att man tänker på. Då handlade det väldigt mycket om att "kolla på mig då, vad konstig jag är", säger Anders.- Nu är vi bättre på att spela än då. Men jag undrar vad vi hade tyckt då om det här. Om vi hade tyckt att vi var tråkiga, säger Lars.Även om det ärligt talat förmodligen var namnet Winnerbäck mer än Snoddas som drog den unga publiken så var det ändå generöst med allsång.- Det var skönt att vi började med en låt som Staffan sjöng, säger Anders.- Vi träffade faktiskt en kille utanför som ropade att han bara var här för Staffans skull, säger Lars.Spelningen var en engångsföreteelse. Nästan. Lars Winnerbäck avslöjar att bandet ska göra en till, en inofficiell för kompisarna som var med 1993.Själva återföreningsidén dök upp i höstas, och idén kom ursprungligen från Lars Winnerbäcks manager. - Jag sög på det ett tag innan jag frågade de andra. Sen ringde jag Staffan först och det är nog det roligaste samtal jag har haft i hela mitt liv. Jag gjorde verkligen kaffe och satte mig vid telefonen och tänkte "det här ska bli roligt". Sen ringde jag och sa "du... Stora Dans 2009...?", berättar Lars. Går det att släppa Snoddas efter det här?
- Jaa... Det kändes ändå väldigt inaktuellt när det gäller låtarna, säger Staffan Palmberg.- Ja, och det är ju bara att fortsätta älta det här varje gång vi dricker öl, säger Lars Winnerbäck.- Det låter som musik i mina öron det här, säger en lycklig Anders Johansson.Foto:

Snoddas - ett glatt gäng

Återföreningen är avklarad. Corren träffade ett lyckligt barndomsgäng efter Snoddas spelning på Hultsfred. - Det här var once in a lifetime, säger Lars Winnerbäck.