Ipred, schmipred... Jag blir så trött! Det är fildelning hit, IP-adresser dit och sen eventuellt en sväng till domstol. Kom igen nu, det är ju musik det handlar om! Musik som har vaknat till liv i en gitarr eller dator hos en kreativ person och sedan förts vidare. Den har förädlats via studioinspelning, mixning och slutmastring för att slutligen nå sin publik. En publik som i den bästa av världar får euforiska känslor och låter musiken bli soundtrack till en del av livet. Nä, klart att upphovsrätt inte är gratis. Men jag tycker ändå att det är urbota idiotiskt att försöka stämma skiten ur musikälskare bara för att musikindustrin är en gammal dinosaur. En dinosaur som kramar cd-skivan (allra helst en cd-skiva som säljs på Åhléns och som det kan jinglas för i tv och på stora reklamtavlor i flera månader innan skivsläppet) i sina taniga tyrannosaurus rex-händer och vägrar förstå att storhetstiden är över. För det är den. Så enkelt är det. Internet är en del av evolutionen lika väl som hjulet. Cd-skivan tog över efter kassettbandet, som tog över efter vinylskivan som tog över efter stenkakan som... Tja, ni fattar grejen. Det handlar om utveckling i kombination med, eller som ett resultat av, nyfikenhet. Det är möjligt att ladda ner musik, alltså gör folk det. Lagligt eller olagligt. Itunes, Spotify och Myspace är grymma ställen för att lyssna lagligt, men den olagliga nedladdningen drar såklart ner skivförsäljningen. Musikindustridinosauren kan vråla för full hals och hota att hugga sina tyrannosaurus rex-tänder i nedladdarnas plånböcker. Den kan skrämma folk till att inte ladda ner musik. Men medan all energi läggs på att jaga syndare fortsätter nätlyssnandet att utvecklas - på både laglig och olaglig väg - och skivbolagen hamnar än mer på efterkälken. Kanske är det här man borde stanna upp och försöka finna nya vägar tillsammans med lyssnare/köpare.Jag säger inte att musikindustrin ska lägga sig ner platt på rygg och dö. Men jag tror att för att bli slagkraftig måste man hitta alternativa vägar att gå. Locka med något som är bättre än nedladdning. Dinosauren borde snegla på power pop-drottningen Marit Bergman som har en prenumerationstjänst där det släpps en låt i månaden. Kanske bläddra i pretto-rockarna Kents feta booklet (häftet som följer med skivan) på 20 sidor som, för ett fan, är lika omöjlig att leva utan som att ladda ner. Kika på The Swedish model (en konstallation av svenska independentbolag) som inte bara kränger skivor utan satsar på att vidga musikupplevelsen. Mervärde är nyckelordet. Och visst har det en mer positiv klang än stämning?!
