Slottsholmen. Visst var det länge sedan vi hörde något om det? Vad är det egentligen som händer? Händer det någonting överhuvudtaget?
Det kan man undra. Jag är en av dem som undrar. Och jag börjar bli väldigt otålig.
Det såg ju så himla ljust. Efter att Slottsholmen lade ner verksamheten under det tidiga 2000-talet, och därefter stått oanvänd, blivit allt risigare med åren, då kom Björn Ulvaeus in som en frälsare.
ABBA-legendaren kom med idéer om hur nya Slottsholmen skulle kunna se ut. Björn kom med ett helt koncept, innehållandes bland annat lägenheter och restaurang. Jag köpte det direkt. Slottsholmen, med sitt nästan löjligt fina läge i stadsbilden, ska användas och inte förfalla.
Så kom förslaget på hur nybygget skulle se ut. Ett - ja, det går inte att blunda för - väldigt udda förslag. Det påminde lite om ett gäng röda klossar staplade på varandra. Det stack ut extremt mycket. Kanske inte världens vackraste byggnad. Men jag köpte det direkt. Det var häftigt om inte annat.
Helt väntat kom de negativa reaktionerna omgående. Folk tyckte att det liknade ett överlastat containerfartyg, folk tyckte det var underligt att man inte såg till det kulturhistoriska värdet av Slottsholmen och de undrade om det verkligen så vi vill att den gamla kända platsen ska förändras till? Det såg skrämmande ut, tyckte dem.
Oj, vad skrämmande. Verkligen hemskt. Det går verkligen inte att bo i Västervik med en sån där byggnad mittemellan Slottsruinen och Turistbyrån.
Skämt åsido. Alla som klagar på de nya planerna - som nu förvisso känns gamla eftersom det inte händer ett smack - kan gå och lägga sig.
För alla måste väl vara överens om att allt är bättre än hur läget är för Slottsholmen i dag.
Jag struntar fullständigt i hur det nya utformas - om det nu blir något - bara det blir något.
Om det blir det ursprungliga förslaget med container-känsla, okej.
Om det blir ett hus utformat som en kogg från 1600-talet, inga problem.
Om det blir en supermodern nattklubb helt i silver, absolut acceptabelt.
Fast som sagt - jag börjar misströsta. Det känns som att Slottsholmen har ältats fram och tillbaka och kommer så göra i all oändlighet. Länsstyrelsen har klagat, Kalmar läns museum har lackat ur och Tjustbygdens Kulturhistoriska förening har levererat kritik.
Men innerst inne har jag en vag förhoppning om att det ska gå vägen. Att Björn Ulvaeus - eller vem som helst för den delen - får rätt att bygga om.
Det behöver Västervik.
Jag hjälper mer än gärna till med första spadtaget.