Från mitt fönster på VT:s redaktion har jag en fantastisk utsikt över Stora torget. Mitt på detta torg är en liten fontän med fyra gyllene fiskar placerad. En ganska söt installation som barn älskar att kladda på och som turister och andra flanörer kan sätta sig vid och vila en stund.
Konstnären bakom denna fontän är Eric Elwén och den hade från början ett helt annat utseende. De fyra fiskarna i fontänen, som ska spruta vatten men som alltid är trasiga, är en efterhandskonstruktion å det grövsta. Man behöver inte titta särskilt noga för att se att de inte alls hör ihop stilmässigt med de tre måsar som toppar stenen i fontänen. Källor till VT hävdar bestämt att fiskarna kom till för att vattensprutet genom måsarna inte fungerade optimalt. Och det kan man väl inte säga att det gör nu heller. Så gott som varje dag får fiskarna besök av två kommunalare som kliar sig i skägget och försöker få fason på fontäneländet. De senaste tre åren har ingen kommit fram till någon lösning. Men det värsta med fiskarna är kanske inte att de inte funkar, det är att de ser ut som en kvartett mastiga fallosar. Hur detta kan tillåtas i stilpolisens mecka Västervik är ganska märkligt. Det är kanske inte rättvist att lägga skulden för detta på dagens politiker och tjänstemän, men de bär däremot ansvaret för två andra konstiga konstverk i Västervik.
Det ena är betongsälarna på stadens gator som också, ur vissa vinklar, ser ut som en fallos. Ett lätt sätt att kamouflera detta skulle vara att knyta om en ljusblå halsduk runt halsen på dessa sälar. De skulle då kunna knyta an till Lysingsbadet och deras maskot Lysse, som alla barn älskar.
Det tredje exemplet på offentlig konst som jag inte förstår är kärran på Grönsakstorget. Ja, visst är det en gullig liten kärra som står där i rabatten, den har jag inget emot. Det jag tycker är tråkigt med kärran är texten på stenen som den står på, "till minne av Västerviks blomstrande torghandel". Jaha, är det slut med blomstrande handel i stan eller? Hur kan man befästa ett sådant deprimerande budskap med ett stenmonument på en av Västerviks vackraste platser? Och hur kan man låta en fontän mitt i centrum fortsätta att vara trasig år efter år? Ger det en rättvis bild av vår stad? Hoppas inte, för då tycker jag att är bättre att skippa konsten och byta ut den mot torghandel.