Sanningen om Zorro

Zorro är en av vår barndoms stora hjältar. Han har tillsammans med kapten Miki, Davy Crockett, Hopalong Cassidy och en rad andra lika modiga och ädla män förgyllt livet för mångar pojkar - inte minst under oförglömliga matineföreställninger på bio.
Så det var med stor och barnslig förväntan som vi slängde oss över Isabel Allendes roman där hon lovar att "avslöja" sanningen om myten och legenden.
Och vi blev inte besvikna. Zorro är lika rättrådig och präktig som vi minns. Det är småtrevlig läsning (i fin översättning av Lena Anér Melin) som väcker känslor och minnen.
I Allendes roman får vi möta vår hjälte redan i barndomen. Hur den blyge och lite tafatte rikemanssonen Diego de la Vega förvandlas till den maskerade mästerfäktaren med den svarta slängkappan. Hur han växer upp på en hacienda vid den mexikanska missionsstationen Los Angeles och hur han får sin bildning i Spanien under 1700-talets sista år.

Isabel Allende berättar med lätt ironi om Zorros hjältemodiga äventyr och ständigt olyckliga kärlekar. Det känns hemvant och rätt - precis som vi minns från de unga sälla åren.
Vi vet ju - tyvärr, kanske vi ska säga, att Zorro skapades av kioskromanförfattaren Johnston McCulley 1919. Den första romanen publicerades som följetong i tidningen All-Story Weekly. Men det är en annan historia, tristare och helt sann.