Ryamattor väckte skaparlusta

Textilkonstnär Susann Larzon har mycket på gång den här våren. Från och med söndag kan man beskåda några av hennes verk på Länsmuseet i Linköping och i sommar kommer hon att flytta ut sin ateljé till Gränsö.

På söndag öppnar en utställning på Länsmuseet i Linköping. där Susann Larzon medverkar med ett par verk.Foto: Anders Steiner

På söndag öppnar en utställning på Länsmuseet i Linköping. där Susann Larzon medverkar med ett par verk.Foto: Anders Steiner

Foto: Anders Steiner

Kultur och Nöje2009-05-11 18:25
Susann studerar sista terminen på kandidatprogrammet Slöjd, hantverk, formgivning vid Linköpings universitet och som en del i examensarbetet ingår att medverka med ett par alster i en utställning på Länsmuseet.Förra hösten praktiserade Susann på Västerviks museum och hittade då två gamla ryor bland museets magasinerade textilier. Den ena härstammade från Östra Eknö och vävdes i mitten av 1850-talet. Den andra, som har tillverkats i Kristdala, är ännu äldre. Susann blev förtjust i ryorna som både var funktionella och estetiskt tilltalande. Hon bestämde sig för att analysera Östra Eknö-ryan för att få klarhet i vilken typ av material som nyttjats samt vilken teknik man använt sig av vid tillverkningen så att hon kunde göra en rekonstruktion av mattan. Östra Eknö-ryan har också fått fungera som inspirationskälla till Susanns slutproduktion Skärgårdsnatt - ett av de verk som nu ställs ut på Länsmuseet.- Väven kommer att hänga fritt i utställningslokalen så att man kan se båda sidorna, förklarar hon.Färgerna går i olika nyanser av blått, blandat med svart och får verkligen tankarna att gå till mörkt vatten och böljande vågrörelser.De båda ryorna på Västerviks museum som Susann låtit sig inspireras av är sängryor - ett ganska ovanligt fynd, förklarar hon.Sängryorna användes som täcke. Undersidan, som man hade mot kroppen, ser ut ungefär som en modern ryamatta. Mattan gav värme men var samtidigt luftig. Ovansidan är en vackert mönstrad väv som fungerade som överkast.- Det är härligt att man har utnyttjat båda sidorna tycker jag. Det är ju oerhört praktiskt.Hon förklarar att arbetet med sängryorna måste ha varit mycket tidskrävande.- När jag jobbade med rekonstruktionen vävde jag en och en halv centimeter i timmen. Å andra sidan hade de ju ingen tv på 1800-talet och saker fick ta mer tid.Utställningen som även innehåller trä-, metall-, och keramikkonst öppnar på söndag och pågår till och med den 30 september.I juni kommer Susann att flytta in i med sin vävstol i en av hantverksateljéerna på Gränsö. - Det känns jätteroligt. Vilken inspirerande miljö! Det är bara den egna kreativiteten som sätter gränserna.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!