Romantekniskt experiment

Två anmärkningar av formell karaktär kunde göras i samband med Lotta Lotass förra roman. Originalutgåvan publicerades i pocket. Boktiteln Min röst skall nu komma från en annan plats i rummet anspelade på radions införande av provsändningar i stereo.
Det senare mementot föder tankar om berättar- och läsarperspektiv. Varifrån kommer rösten? Var befinner sig lyssnaren?
I årets roman Den vita jorden utvecklar Lotass intresset för skillnaderna och likheterna mellan innehåll och form och vilken roll som mottagaren av texten spelar i sammanhanget.

Boken är långt ifrån en sådan volym som vanligtvis förknippas med begreppet. I en kartong har 148 texter, likt gamla tiders traktater, placerats. Meningen är att varje läsare skall ta del av innehållet såsom häftena inbjuder till. Det innebär i praktiken att ingen upplevelse av boken ur kronologisk synvinkel, och därmed som helhetsupplevelse, är identisk med någon annans läsning.

Lotta Lotass nya "bok" är en samling olika långa texter om vetenskapliga upptäckter, industriella ansträngningar och ödesdigra drifter av obestämt utopiskt, möjligen även megalomaniskt slag, upplyser baksides texten.
När teorier, ideologier och allsköns programförklaringar omsätts i praktiken brukar företaget falla platt till marken. Diskussionerna i ett postmodernt, till och med post-postmodernt samhälle, må vara inriktade på jagupplösning och möjligheterna för den enskilde att förhålla sig till oordning och nivellerade värdeskalor. När ämnet för undersökningarna och samtalen om dessa kulturyttringar i sig själva gestaltas som översatta teorier i skönlitteratur form blir jag tveksam till företaget.
Vem bryr sig? Och om så ändå är fallet - vilka konsekvenser får läsningen?

Lotta Lotass arrangemang uppfattar jag som en happening som termen löd för några decennier sedan, eller som en installation som fenomenet med originella presentationer av traditionella kulturyttringar benämndes senare. Värdet av boken kanske i en framtid begränsas till en kultförklarad artefakt som betingar ett hyfsat värde på antikvariaten, om samtliga bilagor finns med intakta vill säga.
En viss vardagligt präglad finkulturell nimbus går att förnimma vid beaktandet av kartongen, även under beröringen av det "spännande" paketet.