Rolig och filosofisk samtidsskildrare

Lika underbart underhållande och bitsk som vanligt, det är han. Tecknaren Jan Berglin ger nu ut sin nionde bok, med titeln Berglinska Tider, där han driver med oss människor och samhället, och sätter fingret på vårt nutida leverne. Han är en samtidsskildrare som ser både det vi andra inte ser, och det vi ser men inte vill låtsas om.
Vi fnissar åt hans teckningar, skrattar högt, och ibland fastnar skrattet i vrångstrupen.
Han driver med allt. Med det faktum att det är i idrottsgemenskapen många ungdomar lär sig dricka alkohol. Med intelligensbefriade dokusåpor, invecklade maträtter, Jan Guillou, förmågan att glömma de där lösenorden vi var så säkra på att vi skulle komma ihåg, finsmakarkaffe, bantningshysteri, trendiga fraser och mycket mycket annat.
Om utbyggnaden av 3G-master filosoferar en av hans gubbar så här: "Och hela satsnignen bärs upp av att folk ska kunna ta emot bilder på barnbarn, hundvalpar och små, små porrfilmer," I en ruta konstaterar han att "den som söker hjärtat av Sverige ska där finna ryggont, omskolning, klirrande kaffekoppar, gardiner från Ellos, parabol på taket, frontlastare på gården och Svensktoppen."
Det är så himla bra, helt enkelt.